Kommunernas kris

Ledare
PUBLICERAD:
Krisande kommun som nu har uppmärksammats i övriga Sverige.
Foto: Lena Richardson
Majoriteten av Värmlands kommuner sparar in på verksamheten för att klara sin ekonomi. Utflyttning och immigrationen håller på att urholka småkommunernas ekonomi. Politiska beslut förvärrar situationen.

Många kommuner dras med dålig ekonomi. 11 av Värmlands 16 kommuner har introducerat sparkrav, enligt NWT (15/4). Den primära anledningen till de ekonomiska problemen varierar men de två största skälen är flyktingmottagandet och utflyttningen av människor i arbetsför ålder.

I och med migrationskrisen 2015 lovade regeringen att betala en dagsersättning till kommuner för mottagandet. Ersättningen minskades kraftigt från och med 1 juli 2017. Detta skrev ledarsidan om den 20 mars. Den ekonomiska bördan på kommunerna ökar successivt i och med att allt fler av de som fått uppehållstillstånd i Sverige lämnar den tvåårsperiod då etableringsstöd är berättigat.

Filipstads ekonomiska och demografiska problem har länge rapporterats om i värmländska media men efter ett reportage i tidningen Fokus (12/4) börjar situationen få nationell uppmärksamhet. Bland annat Anna Dahlberg på Expressen (13/4) har skrivit om situationen i Filipstad. 2 300 av Filipstads 10 800 invånare har utomeuropeisk bakgrund och i denna grupp saknar 80 procent arbete. Statens löfte om ersättning drogs in och att komma i arbete som nyanländ visade sig svårare än vad många drömde om. Nu är kommunen i princip i konkurs.

Antalet som är 80 år eller äldre kommer de kommande tio åren att öka med 50 procent. Kostnaden för äldrevården ökar och färre kommer vara i arbetsför ålder. Var fjärde kommunal anställd kommer gå i pension inom tio år. Landsbygden kommer vara extra hårt drabbade av denna utveckling

De demografiska problemen förvärras av utflyttningar. Människor som har utbildning och lätt att få jobb flyttar generellt från små ekonomiskt pressade kommuner till större städer. Trenden finns i stora delar av landet. Även utrikesfödda med högre utbildning flyttar även om de tidigare hänvisats till mindre orter av Migrationsverket.

I reaktion på januariöverenskommelsens löfte att reformera Arbetsförmedlingen planerar förmedlingen att lägga ner 130 kontor. Trots att förmedlingen är ineffektiv och kostsam kommer detta att resultera i en minskning av antalet kvalificerade arbetsplatser. I större städer kommer inte effekten att märkas nämnvärt men det kommer spä på utflyttningen av högutbildade från de mindre kommunerna.

Såväl Arbetsförmedlings generaldirektör som den tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) fortsätter att sprida myten om immigrationen som lösningen på Sveriges åldrande befolkning. Den generösa migrationspolitiken har snarare förvärrat demografins problem och kommunernas ekonomiska situation.

Regeringen behöver inse politikens effekt på kommunerna. Löften om riktade bidrag till partiernas hjärtefrågor får en snedvriden effekt när kärnuppgifter står ofinansierade. Såväl flyktingmottagandet som det interna flyttandet slår extra hårt mot mindre kommuner. Att därtill undanhålla nödvändigt stöd och offentliga arbetsplatser som arbetsförmedlingen förvärrar situationen. Politiken tar inte ansvar för kommunernas kris.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.