Arvika och Filipstad är två av 41 kommuner i landet dit personer som stridit för, eller vistats i tidigare IS-kontrollerade områden kan komma att återvända.
Nu inleds förberedelserna kring hur kommunerna ska och kan agera.
Arvika och Filipstad kan få ta emot IS-återvändareInformationen kring eventuella återvändande från terrororganisationen IS är knapphändig. Arvika och Filipstads kommuner har fått brev med inbjudan till en kunskapsdag 24 april arrangerad av Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE), något som SVT var först att rapportera om.
Kommunens roll och ansvar
Utbildningsdagens program omfattar bland annat information kring polisens arbete internationellt, nationellt och regionalt. Folkrätten är en annan programpunkt, liksom åklagarmyndighetens arbete kring brott som begåtts.
– Kommunerna får också information om hur de kan förbereda sig och om socialtjänstens och skolans roller och ansvar. Kommuner som tagit emot personer från IS-kontrollerade områden kommer också att dela med sig av sina erfarenheter, säger Michael Feldt, pressekreterare på CVE.
Frågetecken
Huruvida Arvika och Filipstads kommuner verkligen kommer att ta emot återvändande från tidigare IS-kontrollerade områden är högst oklart.
– De kommuner som bjudits in hade personer som var mantalsskrivna där när de lämnade Sverige. Men vi vet ju inte om personerna fortfarande är i livet och det är heller inte säkert att de väljer att återvända till samma kommun, om de återvänder, säger Michael Feldt.
Knapphändig information
Filipstads kommunalråd Per Gruvberger (S).
– Vi har fått en inbjudan och självklart ska vi delta i konferensen, men det är egentligen allt jag vet. Vi har inte kontaktats av Säpo i förväg. Vi vet inte mer än någon annan kommun var de personer som vistats i de IS-kontrollerade områdena är nu eller vart de ska, säger Per Gruvberger (S), kommunstyrelsens ordförande i Filipstad.
Stor uppmärksamhet
Gruvberger anser att inbjudan från CVE fått oväntat och orimligt stora proportioner.
– Det är väl ett initiativ för att få rätt människor att veta rätt saker. Men det dras lite väl höga växlar tycker jag. Kommunerna kommer inte att spela en huvudroll om personer återvänder från IS, men självklart kommer vi att beröras. Om människor återvänder från IS-områden är det heller inte självklart att de ska till Filipstad, oavsett om de bott här tidigare eller inte, säger Per Gruvberger.
Viktigt med stöttning
Inte heller Arvikas kommunalråd Peter Söderström (S) har mer information om saken än det som framkommit i inbjudan från CVE.
– Det har blivit mycket uppståndelse, men vi vet alltså i nuläget ingenting om huruvida vi faktiskt kommer att beröras av IS-återvändare. Vi får skicka tre personer till träffen på CVE och det blir nyckelpersoner från de verksamheter som främst kan komma att beröras av detta; socialtjänsten, skolan och säkerhetssamordning, säger han.
– Vi ser väldigt positivt på att CVE bjudit in till den här kunskapsdagen. Det är jätteviktigt att kommunerna får stöttning, att det finns tydliga regelverk och att det blir en rättssäker och likvärdig hantering över hela landet, fortsätter Peter Söderström.
Fullmäktigefråga
Riksdagsmannen Pål Jonson (M), ledamot i försvarsutskottet och i fullmäktige i Arvika kommun har lämnat in en skriftlig fråga till Peter Söderström inför fullmäktige 29 april.
– Jag vill fråga kommunalrådet vilka åtgärder som kommunen avser vidta med anledning av den information som framkommit från CVE samt om det finns skäl att se över den handlingsplan mot våldsbejakande extremism som kommunen antagit?, skriver Pål Jonson.
– Det är väldigt bra att han ställde den frågan eftersom fullmäktige äger rum efter träffen med CVE. Då får vi ett bra tillfälle att kommunicera det vi då vet till alla ledamöter, säger Peter Söderström.