Det stora kontrollrummet i NASA:s rymdcentral i Houston håller på att repareras och piffas upp.
Allt detta inför sommarens högtidlighållande av den första månlandningen.
Apollo 11:s färd i juli 1969 övervakades från just Mission Operations Control Room 2.
Men rummet har inte använts på länge och det är slitet och i stort behov av renovering.
Det var experterna – några var själva astronauter – i Mission Operations Control Room 2 (Mocr 2) som verkligen kontrollerade allt i samband med rymdfärderna.
Och detta redan från första hälften av 1960-talet, det vill säga några år före Apollo 11:s historiska färd till Månen.
På tv-skärmar kunde experterna – oftast män, mycket sällan kvinnor – följa färderna in i minsta detalj: Astronauternas hjärtfrekvens, bränsleläget, syretillförseln, kursens riktighet, omloppsbanan runt Jorden – allt.
Kaffe och cigaretter
Arbetsförhållandena i Mocr 2 var inte de mest hälsosamma.
Så gott som alla rökte oavbrutet, konsumtionen av kaffe var enorm, och stundtals var stressen omänskligt hård.
Som under de stressiga dygn år 1970 när Apollo 13 och dess besättning drabbades av ett katastrofläge. Eller några år tidigare, när tre astronauter brändes till döds under en test av rymdkapseln.
För att inte tala om de pulsdrivande sekunderna innan Neil Armstrong och Buzz Aldrin som första människor landade på månytan.
Deras astronautkollega Charles Duke höll röstkontakt med Armstrong och Aldrin. När klarsignalen kom från Stillhetens hav på Månen utbrast han: "You got a bunch of guys about to turn blue. We're breathing again. Thanks a lot!"
Det var ingen överdrift. Alla i kontrollrummet höll andan.
Kulturminne
Kontrollrummet på tredje våningen i Johnson Space Center i Houston, Texas, är sedan åratal ett "kulturminne", en plats som inger speciella känslor.
När det brittiska mediabolaget BBC nyligen besökte rymdcentralen och gjorde ett reportage därifrån erkände Gerry Griffin, en av Apollo-färdernas flygledare, att rummet är "a little more like a cathedral".
Och den "rymd-katedralen" sysselsätter nu en stor mängd renoverare. Det som inte är omöjligt att reparera kommer att renoveras: Stolar, bildskärmar, bänkar, golvets matta, väggarnas tapeter.
Däremot kommer inte kontrollrummets tak att målas om.
Taket, en gång vitt, får behålla den gultonade färg som mångårigt och intensivt rökande gav det, berättade Sandra Tetley för BBC. Sandra Tetley är den kvinna som leder restaureringen av detta utpräglat manliga och närmast machoartade rum.
Katastrofer och triumfer
Ett fyrtiotal rymdfärder övervakades från detta kontrollrum, Mocr 2. En av de första färderna var den Gemini-resa vid 60-talets mitt när astronauten Edward White gjorde USA:s första rymdpromenad.
Bara ett par år senare omkom White och hans kolleger Gus Grissom och Roger Chaffee i den explosionsartade branden i Apollo 1-kapseln.
En annan och värre katastrof som följdes av de chockade experterna i kontrollrummet var Challenger-olyckan 1986.
Men framgångarna var fler än motgångarna, katastroferna och misslyckandena.
Den stora triumfen var naturligtvis den första månlandningen i juli 1969. Den färd som är anledningen till att NASA, den amerikanska rymdstyrelsen, nu renoverar det legendariska men nedslitna kontrollrummet.
För framtiden
Meningen är att allmänheten – inte minst rymdintresserade Houstonturister – ska kunna besöka kontrollrummet.
Besökarna kommer dock inte att släppas in i det allra heligaste, själva rummet med dess stora och upplysta väggskärmar.
Men kan ses från besökarnas plats bakom den glasvägg som skärmar av kontrollrummet.
Syftet med dessa begränsningar är att Mission Operations Control Room 2, en viktig del av USA:s vetenskapliga "kulturarv", ska behållas i gott skick för framtiden.
Inom fem år
Kontrollrummet har inte använts sedan 90-talet och kommer alltså inte att tas i bruk som förr.
Det var också längesedan som USA skickade astronauter till Månen. Färderna med rymdfärjor var inte så fantasieggande som månresorna.
Nu verkar det ändå som om saker håller på att hända.
Häromdagen höll Mike Pence, USA:s vicepresident, ett både stramt och närmast förmanande tal om landets kommande rymdäventyr.
Mike Pence slog fast – naturligtvis med godkännande av president Trump – att årtalet 2028 för USA:s nya bemannade månfärder kan skrotas.
Inom fem år, klargjorde han, ska nya amerikanska astronauter stå på månytan, det vill säga senast 2024.
Mike Pences tal var inte fastslåendet av en målsättning.
Det var mer en direkt order: Inom fem år!
Beskedet från Vita huset har sannolikt noterats i Peking...