Nej till vindkraft intill Arvikas naturreservat

Debatt
PUBLICERAD:
Bolaget vill smälla upp inte mindre än 21 stycken vindsnurror som med sina 280 meter vardera skulle bli rekordhöga, skriver Johan Chytraeus.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Vi vet i dag mer om vindkraftens negativa inverkan än 2011. Stödet bland de närboende är lågt, för att inte säga helt obefintligt, skriver Johan Chytraeus.

Nya vindkraftsplaner har skapat storm i Värmland. Denna gång gäller det Stömne och dess höjder längs med Glafsfjorden i Arvika. Upptakten till historien är att Arvika kommun i ett ögonblick av övermod tyckte att området skulle vara lämpligt för vindkraft och skrev 2011 in detta i det så kallade tematiska tillägget till översiktsplan. Arvika kommun har noterat att det är blåsigt på Stömnehöjderna men i övrigt lämnar beredningen mycket att önska.

Vi vet i dag mer om vindkraftens negativa inverkan än 2011. Stödet bland de närboende är lågt, för att inte säga helt obefintligt. Men ett privat kraftbolag från Göteborg, Stena Renewable, uppvaktar nu kommunen och länsstyrelsen med färgglada prospekt och bekymmerslösa miner. Bolaget vill smälla upp inte mindre än 21 stycken vindsnurror som med sina 280 meter vardera skulle bli rekordhöga.

Vem vill ha dryga tjoget roterande köttkvarnar som är jämnhöga med Eiffeltornet i sin hembygd? Som massakrerar rödlistade fågelarter från närliggande Stömne naturreservat och vars lågfrekventa ljud väntas ha negativa hälsoeffekter på de närboende? Vi i bygden är inte emot vindkraften som energikälla men det får ju vara någon rim och reson på var man anlägger industriell energiutvinning.

Stena vill dubbla höjden på kraftverken vilket går tvärtemot vad kommunen tänkte sig 2011. Den interna dokumentationen avslöjar vidare att företaget överväger att dra väg rakt in i Stömne naturreservat från väg 175. Ett helt otänkbart förslag för en vanlig skogsägare men när storfinansen knackar på Socialdemokraternas dörr tycks allt vara öppet för förhandling.

Att denna del av Glafsfjorden är utpekad som kulturbygd med betydande skyddsvärden tycks ha gått kommunens projektglada handläggare helt förbi. Stavnäs kyrkby med dess kyrka, kringliggande äldre byggnader och inte minst landskapsmiljö har i utredningar av så väl Värmlands museum (1972) som Arvika kommun (1994) pekats ut som områden med höga bevarandevärden. Det samma gäller faktiskt också Stömne, som skulle bli Ground Zero för dessa rekordhöga kraftverk. I Stömne har vi bl a Pilgrimsleden, en unik herrgårdsmiljö och ett naturreservat med rödlistade arter som lockar turister från runt om i Europa.

Nog har vi haft industriell verksamhet förr längs med Glafsfjorden och det har i grunden varit positivt för traktens utveckling. Men ingen smedja, glasbruk eller solcellsfabrik kan mäta sig med det visuella övergrepp på området som Stena Renewable planerar. Det är fullt förståeligt att inte bara närboende reagerar utan även utsocknes som värdesätter det västvärmländska landskapet eller har anhöriga begravda vid Stavnäs kyrka.

Vi som bor i trakten har inte samma finansiella resurser som ett privat kraftbolag som kan anlita jurister och flitigt uppvakta kommunledningen på betald arbetstid men engagemanget för vår bygd är stort. Den biologiska mångfalden och kulturmiljön är värd att försvara. Exempel från runt om i landet visar dock att Stena Renewable inte drar sig för att processa sin vilja mot lokalbefolkningen i domstol.

Det är därför mångas förhoppning att Arvika kommunfullmäktige minns vem man egentligen företräder. Det är invånarna – inte minst de medborgare som för lugnets och naturens skull bor i kommunens absoluta utkant – en snart rödlistad art i sig. Nu samlar sig bygden och det kollektiva närminnet är det inget fel på. Räkna med att det politiska priset blir högt i valet 2022 för de partier som genom ett bifall viker sig för kraftindustrin.

Johan Chytraeus

Klässbol

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.