Asylsökande som konverterar konfunderar

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Svårt bedöma religion.
Foto: Marcus Ericsson/TT
Asylsökande som konverterar till kristendom får i regel avslag. Pingströrelsens utredning av besluten pekar på många problem. Kunskapsbrist och kulturskillnader kan vara en del av förklaringen. Konvertering under asylprocessen bör dock tas med en nypa salt.

Att på grund av sin kristna tro förföljas och straffas i sitt hemland är ett vanligt skäl som anges för asyl. Migrationsverket behöver då tolka om personen har den tro som den utger sig ha och om den innebär hot i hemlandet. När asylsökande har konverterat till kristendom efter att ha kommit till Europa lyfts misstankar om den nya religiositeten är genuin eller bara en ursäkt i asylprövningen.

Några som aktivt har hjälpt asylsökande är pingströrelsen och andra frikyrkor. Kyrkorna har varit en viktig hjälp i att ta hand om alla de som kommit till Sverige de senaste åren. Många migranter som kommit i kontakt med kyrkornas sociala arbete har också valt att konvertera till kristendomen. Företrädare för pingströrelsen presenterade 20 mars en utredning om hur Migrationsverket och Migrationsdomstolarna har skött asylprocessen för konvertiter.

Utredningen följer 619 afghanska medborgare som efter att ha kommit till Sverige konverterat till någon av de frikyrkor som medverkat i rapporten. Rapportförfattarna anser att asylbesluten är godtyckliga och grundas på en dålig förståelse av religionens uttryck och innebörd.

Frikyrkorna, likt de flesta religiösa utövare utanför Europa, värderar social samvaro och gudsupplevelse högt vid sidan av teologisk kunskap om religionens seder och moral. Men på husförhörsvis utfrågas konvertiterna i asylprocessen om de lärt sig rabbla Bibelns påbud. Kulturskillnaderna och oförståelse kan leda till orättfärdiga avslag.

Asylsökande är dock fullt kapabla att ljuga sig till asylskäl. Åldersfrågan är det största exemplet. Migrationsverket behöver därför vara hårda i sin bedömning om en omvändelse är genuin eller opportun. Handläggarna försöker avgöra om personen riskerar tappa sin nyfunna tro så snart asyl ges eller avslås. I nuläget verkar dock innebörden av mycket av det som kännetecknar kristen tro slentrianmässigt förminskas i besluten.

Likt i tingsrätten deltar partipolitiska nämndemän i migrationsdomstolens dömande. Rapporten pekar på att besluten till viss del påverkas av partifärger. Tidigare studier från Göteborgs och Uppsala universitet säger likt pingstkyrkans konvertitutredning att nämndemännen påverkas av sin politiska övertygelse när de dömer. Vänsterpartister vill hellre bevilja asyl och Sverigedemokrater vill hellre avslå oavsett omständigheter.

Problemen med det politiska nämndemannasystemet har funnits länge och har blivit avsevärt värre i och med att migrationsfrågorna blivit politiskt sprängstoff. Systemet behöver därför reformeras för att bli av med politiseringen av domstolarna.

Hanteringen av religionen i asylärenden måste bli bättre. Sverige är generellt naivt inför trons innebörd och komplexitet. I de fall där okunskap eller partiskhet påverkar besluten är det viktigt att agera. Poängen är dock inte att uppvärdera en viss grupp asylsökandes utsagor. De som ljuger borde givetvis sorteras ut. Men bättre kunskaper om konvertiters situation och tro behövs av asylhandläggare. Alla förtjänar en saklig bedömning.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.