I februari tog kommunfullmäktige i Årjäng beslutet att vid ny- eller ombyggnationer avsätta en procent av budget till konstnärlig utsmyckning.
Ett beslut som välkomnas av konstnärsförbund, kulturutvecklare och konstnärerna själva.
– När jag fick vet veta att beslutet tagits så hade jag med mig en flaska bubbel hem till maken, säger Marie Pettersson, kulturutvecklare i Årjängs kommun.
– Det här har vi jobbat för i många år. Jag har skrivit flera tjänsteskrivelser under åren som inte har gått igenom, men det kanske svårt att fatta ett beslut när man inte riktigt vet vad det innebär.
Enkelt förklarat innebär enprocentsregeln att en procent av byggkostnaden viks för konstnärlig gestaltning. Det ska ske vid ny-, om- och tillbyggnader. Enprocentsregeln är inget nytt påfund, utan den infördes redan 1937 som en statlig princip. Där skulle en viss procent av kostnaderna för statliga byggnader gå till konstnärlig utsmyckning.
Vad innebär det här konkret för Årjängsborna?
– Jag hade mitt första möte med samhällsbyggnad tidigare i veckan. Nu ska vi försöka hitta ett arbetssätt och en metod som funkar och känns bra för oss. För det är inte lagsatt hur man ska arbeta med den här procenten, utan man får titta vilket form som passar oss.
Det finns exempelvis kommuner där man lagt pengar i en fond, om det är en mindre summa, som på så sätt kan växa och användas vid ett större projekt.
– Säg att man ska bygga ett cykelskjul för 50 000 kronor, då blir en procent 500 spänn. Så någon nedre gräns får man kanske ha. Och då kanske man kan lägga pengarna i en fond så de växlas upp.
Men det är inte bara vid större, eller mindre, husbyggen som pengar kommer att avsättas för konst.
– Det gäller om man till exempel exploaterar mark, gör en park eller gör om torget.
I dagsläget är det bara två värmländska kommuner som lever efter enprocentsregeln. Förutom Årjäng har även Karlstad den regeln med sig vid byggen (se faktaruta).
Janove Ekstedt, verksamhetsledare för Konstfrämjandet Värmland, säger såhär om beslutet:
– Det är en oerhört positiv riktning som kommunen tar, med tanke på att det är en liten kommun. Jag hoppas att Årjäng visar vägen och kan uppmuntra andra att gå samma väg.
Under fredagen överlämnade han, tillsammans med Bo Larsson som är ordförande i Värmlands Konstnärsförbund, en blombukett och ett hyllningstal till kommunen. Även Lennart Gybrant, talesman för Konstnärernas riksorganisation, fanns med i hyllningen.
Janove Ekstedt säger att det många gånger ligger bra personkemi bakom att det satsas på konst i en kommun.
– Men finns det en regel så kommer det finnas pengar ändå. Det kan också innebära att man inte ser konsten som en belastning, utan som en del av en identitet.
Han säger att beslutet kommer att uppmärksammas av Konstnärernas riksorganisation (KRO).
– Och oss av konstfrämjandet såklart, för det ligger i mitt uppdrag att främja arbetsmarknaden, så jag ser det här som viktigt.
Henric Westlund är konstnär och konstlärare på Kyrkeruds folkhögskola. Han är glad att Årjäng vågat ta det här steget.
– Det betyder mycket och skapar arbetstillfällen. Man kan som konstnär vara verksam i hela landet. Det får Konstsverige att leva på ett annat sätt.
Kan det här ge bättre konst när man tänker på det tidigt?
– Absolut, det kanske också kan ge besökaren en annan upplevelse. Och konsten kan få en annan acceptans bland de inblandade. Kanske det också locka besökare utifrån, säger Henric Westlund.
Kommunchefen Birgitta Evensson säger att det är ett ”jättebra beslut” som tagits.
Varför då?
– Det kan ge nya influenser och kan visa att Årjäng är ett föredöme. Personligen gillar jag utveckling och kommunen vill in i framtiden. Men samtidigt kan konst också innebära att man tar tillvara på något som varit.
Där finns ett aktuellt exempel i kommunen. För stunden byggs en ny låg- och mellanstadieskola i centralorten. Från den nu rivna byggnaden sparade man en trappa som kan komma att placeras i den nya skolan. Hur är inte klart.
– Men om vi använder det rätt kan det bli konst av det, säger Peter Månsson, samhällsbyggnadschef.
Marit Segolsson, bygg- och fastighetsingenjör i kommunen, säger att man med det här beslutet kan vara mer på tå vid olika projekt, och påbörja konstdiskussionen tidigare.
– Vi kan tänkta till mer kring konstverken, ska det vara ljus? Kommer det att vara att vara tungt? Det blir lättare att hitta en plats, säger hon.
Än är det inga projekt som har startats sedan beslutet togs, men faktum är att kommunen vid ett flertal tillfällen tänkt i ungefär samma banor.
– När man började bygga Nordmarkens skola 2015 fick jag inte en procent, men 0,25 procent att smycka skolan för. Så man har tänkt på den konstnärliga gestaltningen tidigare. Till de nya skolprojekten så har vi en miljon att fördela på tre ställen, säger Marie Pettersson.
Vad det blir är inte klart, men det ska bli något som skänker en identitet till skolorna. För konst kan, med det här sättet att arbeta, ge en annan sorts identitet till den aktuella platsen.
– Det har gjorts undersökningar kring vad konsten i miljön betyder, och de visar att den kan platsbestämma och identifiera.
Samtidigt som Årjängs kommun tar beslutet har Region Värmland också en utbildning i samarbete med Statens konstråd. Där deltar ett antal personer från kommunen.
– Så detta kommer verkligen som hand i handsken, säger Marie Pettersson.