Brev till ledarsidan: Lärarlegitimationen är en garanti

Ledare
PUBLICERAD:
Hur man kan tro att yrkets status ska öka om man degraderar det ytterligare, skriver Catherine Sonesson.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT

Svar till ledare (NWT 14/3).

Efter NWT:s ledare om överflödiga lärarlegitimationer, kan jag konstatera att vi är överens om en sak, den skriande lärarbristen som Lärarnas Riksförbund varnat för i snart två decennier. Men att lösningen på lärarbristen och kunskapstappet i svensk skola skulle vara att sänka kraven på lärarnas utbildning är helt fel väg att gå.

Vi gör ett tankeexperiment och byter ut ett r mot ett k i ordet lärare i skribentens text:

”Men samtidigt skall inte detta med läkarlegitimationerna överdrivas. Att en läkare arbetar utan läkarlegitimation är inte i sig ett bevis eller tecken på att vederbörande på något sätt skulle vara en sämre läkare än andra – det är inte alls omöjligt att situationen i en del fall faktiskt kan vara den motsatta. Legitimationerna är till för att försäkra en viss standard, men det behöver ingalunda innebära en garanti att alla med legitimation är bra läkare. Det avgörande är, till syvende och sist, den enskilda läkarens kompetens och kunskap.”

Helt absurt! Vem vill bli behandlad av en olegitimerad läkare? Legitimationen är en garanti för en gemensam lägstanivå, som alla i professionen ska ha genomgått. Men inte i vår profession, vem som helst duger! Alla kan bli lärare. Men ingen vill bli det och det är det som är problemet! Hur man kan tro att yrkets status ska öka om man degraderar det ytterligare? Det är för mig obegripligt, ja, för att inte säga rent idiotiskt.

Vi anser att legitimationen är bra för att: Lärarens ansvar för undervisningen kvalitet blir tydligare; Större rättssäkerhet för eleverna. En legitimation kan dras in av LAN (Lärarnas ansvarsnämnd); Stärker läraryrkets identitet och de behöriga, utbildade lärarnas ställning.

Nej, fram för fortsatt legitimationskrav, för en hög kvalitet på lärare även i framtiden. Det gynnar professionen och därmed också eleverna genom ökad måluppfyllelse så alla unga kan komma genom den utbildning de väljer och hitta sin plats i samhället.

Catherine Sonesson

Distriktsordförande, Lärarnas Riksförbund Värmland

NWT svarar: Lärarlegitimationen infördes så sent som 2011. Förhoppningen som Lärarnas Riksförbund haft när de ropat efter legitimation de senaste två decennierna är att införandet skulle höja yrkets status och kvaliteten på utbildningen. Ser man utvecklingen därefter kan man krasst säga att förhoppningarna inte uppfylldes.

Lärarbristen är fortsatt hög och skolresultaten undermåliga. Att tumma på reglerna om legitimation handlar inte om att lärarnas ansvar eller identitet ska angripas, utan snarare att problemen i skolan är en fråga om lärarbrist och studiesociala problem.

Lärarlegitimationen skapar i sig problem i och med att personer med kompetensen och viljan att undervisa förpassas till tillfälliga tjänster. Skolorna måste fylla sitt lärarbehov oavsett och resultatet blir att elever kan gå igenom grundskolan med nya lärare för varje år som går. Legitimation är varken en försäkran om utbildningskvalitet eller en trygghet för eleverna.

NWT:s politiska redaktion

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.