Antinazistisk Tysklandvän. Historikern Johan Sundeen fortsätter sina studier i gränslandet mellan kyrka, samhälle och kultur med ett angeläget arbete om den svenskkyrklige Boråsprästen Birger Forell, som under sina många år i Tyskland spelade en viktig roll som visselblåsare under nazisttiden och senare som hjälparbetare.
På senare år har idéhistorikern Johan Sundeen, docent vid Lunds universitet och universitetslektor på Högskolan i Borås, rönt stor uppmärksamhet för sin forskning.
Det vore väl oförlåtligt att i denna tidning inte nämna hans Andelivets agitator, vilken behandlar den för värmlänningar välbekante 1900-talsbiskopen av Karlstad stift J. A. Eklund, den för Svenska kyrkan så monumentalt betydelsefulle gestalt vars byst i dag står att åskåda utanför Karlstads domkyrka. (Hur många minns inte ännu den av Eklunds hand författade, underbara psalmen Fädernas kyrka i Sveriges land?)
Efter detta verk har Sundeen fortsatt att publicera läsvärda böcker på teman i skärningspunkten mellan kultur, samhälle och kyrka. Här bör i synnerhet nämnas hans publikationer om Borås-prästen Birger Forell, samt boken 68-kyrkan: svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989.
När den senare släpptes 2017 gav den upphov till en livaktig debatt om kyrka och politik (och angränsande ämnen) som faktiskt fortsätter än i dag.
En av Sundeens allra senaste böcker är En utsträckt hand till masseländets land: Antinazisten och Tysklandsvännen Birger Forell, som kom ut förra året. Den är utgiven som volym nummer 44 i Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession, ett trevligt exempel på hur det akademiska värvet i allra högsta grad är levande och aktivt även utanför de gamla lärdomsstäderna Lund och Uppsala.
Sundeens bok tar sin början i Forells ankomst till Tyskland som student 1919, där han möter internationellt kända teologer och får erfara efterkrigslidandet. Sundeen följer sedan hans bana först som legationspastor för Svenska kyrkan i Berlin under åren 1929-1942 (Forell tvingades till slut bort av nazisterna), vidare till hjälparbetet med de tyska krigsfångarna 1944-1948, och avslutar med att ta upp Forells efterkrigshjälpinsatser genom Kommittén för kristen efterkrigshjälp och grundandet av flyktingstaden Espelkamp.
Att Forell har kommit att ägnas så pass mycket akademisk uppmärksamhet av Sundeen är välkommet. Med tanke på Forells betydelse har han varit förvånansvärt bortglömd i det allmänna medvetandet i Sverige, även om han förvisso har hedrats i såväl Borås som Tyskland för sina insatser för att hjälpa efterkrigs-Tyskland.
Forell delade med större delen svenskar en beundran för tysk kultur, och i hans fall som präst var även kristendomen i Tyskland av stor betydelse. Han kom till landet redan som student i efterdyningarna av första världskriget, och fick då erfarenheter som han som präst senare kom att få nytta av under sin närvaro i samma land efter andra världskriget.
En av anledningarna till att Forell blivit så pass bortglömd är att just denna hans kärlek till och medlidande med tyskarna efter de två världskrigen gjort att han lätt har kunnat misstänkliggöras. Med sin studie gör Sundeen en viktig gärning då han rentvår Forell från dylika misstankar. I stället presenteras en bild av Forell som på en gång både Tysklandvän och antinazist.
Det är inte utan att Forell har jämförts med Folke Bernadotte och Dag Hammarskjöld. Som Vilhelm Scharp skrev vid Forells bortgång 1958: "Få svenskar har gjort en effektivare insats för att åter göra Europa till ett hem för människor."
I en tid då Europa återigen tycks knaka i fogarna och extrema politiska rörelser till både vänster och höger ånyo får vind i seglen, samtidigt som internationella konflikter växer och stater försöker ändra på nationsgränser med våld, så får Sundeens intressanta och välskrivna bok en särskild aktualitet. Inte minst visar den på vad religionens återkomst i vår tid skulle kunna ha för betydelse när den inspireras av goda historiska exempel – som Boråsprästen Birger Forell.