EU behöver öka trycket på Ryssland

Debatt
PUBLICERAD:
I dag är det exakt fem år sedan Rysslands illegala annektering av Krim.
Foto: Ivan Sekretarev
Vi måste se verkligheten för vad den är och inte för hur vi önskar att den såg ut. Sverige bör söka mer säkerhetspolitiska samarbeten med länder vars värderingar och intressen vi delar, skriver Pål Jonson.

I dag är det exakt fem år sedan Rysslands illegala annektering av Krim. Men Rysslands militära aggression mot Ukraina har oförtrutet fortsatt till denna dag. På senare tid har Ryssland utvidgat konflikten till Azovska sjön, bland annat genom att angripa och beslagta ukrainska örlogsfartyg och sjömän. De ryska folkrättsbrotten har skapat en konflikt i Ukraina som lett till 13 000 döda, 30 000 skadade och 1 ½ miljon internflyktingar.

Trots detta finns det politiska krafter som nu vill normalisera EU:s relationer till Ryssland. Självklart vore det både angeläget och önskvärt att EU hade goda relationer till Ryssland. Men inte till vilket pris som helst och inte på bekostnad av våra grundläggande värderingar. EU behöver i stället öka trycket genom fler riktade sanktioner mot Ryssland samtidigt som Sverige borde stärka det säkerhetsfrämjande stödet till Ukraina.

Ytterst handlar allt detta om att Ryssland, precis som alla andra länder, måste bedömas och hållas ansvarigt för sina utrikespolitiska vägval.

Det finns åtminstone fem faktorer i den ryska utrikespolitiken som gör Ryssland till landet annorlunda inom den europeiska säkerhetspolitiken.

För det första finns det bara ett land i Europa som med militärt våld har ritat om den europeiska kartan inte mindre än två gånger under de senaste tio åren.

För det andra finns det bara ett land i Europa som försöker genomföra lönnmord på avhoppade agenter med massförstörelsevapen. Även detta har skett två gånger på EU:s territorium.

För det tredje finns det bara ett land i Europa som bedriver systematiska desinformationsoperationer riktade mot EU och Sverige genom så kallade trollfabriker och Twitterbottar.

För det fjärde finns det bara ett land i Europa som har satt i system att angripa och påverka fria och allmänna val. Italien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland har alla upplevt dessa riktade angrepp mot demokratins hjärta.

För det femte finns det bara ett land i Europa som hotar och övar och med kärnvapen. Det är totalt oacceptabelt. Sverige, Norge och Danmark har alla blivit utsatta för dessa direkta eller förtäckta hot av Ryssland.

Det finns i dag inga tecken på att Rysslands konfrontationspolitik gentemot väst kommer att avta i vare sig styrka eller omfattning inom överskådlig tid. Av detta behöver vi ta intryck och dra nya säkerhetspolitiska slutsatser.

Vi måste se verkligheten för vad den är och inte för hur vi önskar att den såg ut. Sverige bör söka mer säkerhetspolitiska samarbeten med länder vars värderingar och intressen vi delar. Ett svenskt medlemskap i Nato och ett väsentligt starkare försvar är några av de komponenter som skulle främja säkerhet och stabilitet i vårt närområde. Men vi behöver även ta varje möjlighet som ges för att stå upp för Ukrainas rätt till självständighet och territoriella integritet.

Pål Jonson (M)

Riksdagsledamot för Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.