En politik för fler kooperativ

Debatt
PUBLICERAD:
Fler livskraftiga kooperativ skulle, menar vi, leda till ett bättre samhälle och ett bättre Värmland, skriver företrädare för Miljöpartiet i Karlstad.
Foto: Jonny Ohlsson
Vi menar att uppdelningen mellan den offentliga och privata sektorn är allt för ensidig och bidrar till en förenklad diskussion om vinster i välfärden. Fler kooperativ skulle ge en mer nyanserad bild av vinstens drivkrafter och villkor. Kooperativa lösningar skulle kunna spela mycket större roll i den omprövning som sker av vård, skola och omsorg, skriver företrädare för Miljöpartiet i Karlstad.

Miljöpartiet i Karlstad lyfter i en motion till Miljöpartiets kongress i vår fram betydelsen av kooperativet som organisations- och företagsform. Erfarenheter pekar på att en tydligare politik för fler kooperativ skulle ha betydelse. Fler livskraftiga kooperativ skulle, menar vi, leda till ett bättre samhälle och ett bättre Värmland.

Oljekrisen i början av 1970-talet fick många att ställa frågor om tillväxtens gränser och om naturresursernas ändlighet. Strukturförändringar som följde skapade osäkerhet och ovisshet. Mycket av det för-givet-tagna i samhällsutveckling och planering kom att omvärderas. Uppifrån kom att bytas mot underifrån. I en sådan idé- och tankemässig mylla uppstod ett växande intresse för miljöfrågor, resurshushållning och en samhällsutveckling med alternativa förtecken.

Miljöpartiet har bejakat detta bredare och alternativa sätt att se på samhället. Det fanns en strävan att i samhällsplanering och utvecklingsarbete med lokala och regionala förtecken komma närmare människorna och att på olika sätt vidga medborgarskapet.

I ett sådant syfte skapades 1983 Värmlandskooperativen som nu heter Coompanion Värmland. Värmland var således tidigt ute att lyfta nykooperation. Fler kooperativ bidrar till mer tillit och socialt kapital. Fler skulle kunna göra sig delaktiga i samhällsförändring och den lokala utvecklingen. Exemplen är många på hur den kooperativa formen har motverkat ojämlikhet, centralisering och urbanisering. Ett tydligt exempel på den kooperativa kraften under senare år är antalet fiber- eller bredbandsföreningar i länet.

Vi menar att uppdelningen mellan den offentliga och privata sektorn är allt för ensidig och bidrar till en förenklad diskussion om vinster i välfärden. Fler kooperativ skulle ge en mer nyanserad bild av vinstens drivkrafter och villkor. Kooperativa lösningar skulle kunna spela mycket större roll i den omprövning som sker av vård, skola och omsorg. I vår motion lyfter vi också fram betydelsen av fler personalägda företag i samband med generationsskiften. Vi ser annars en stor risk att många arbetstillfällen riskerar gå förlorade.

Kooperationen har ett sammanhang med idéburna verksamheter och föreningsliv inom ramen för det som kallas den tredje sektorn och den sociala ekonomin. Sverige har i jämförelse med andra länder färre kooperativ och det saknar en sammanhållen strävan att skapa förutsättningar för fler kooperativ.

Värmland har samtidigt en i jämförelse med andra län förhållandevis stor kooperativ sektor. Den etablerade kooperationen samspelar dessutom med Coompanion Värmland inom ramen för KoopSam. Det finns alltså möjligheter för Värmland att gå före! Det finns, menar vi, ett stort utrymme för Region Värmland och länets kommuner att lyfta frågan om en större uppmärksamhet av den sociala ekonomin och de idéburnas roll för ett hållbart Värmland. Vi har en förhoppning om att vår motion ska medverka till samtal och en lyhörd politik för fler kooperativ inom och utanför Miljöpartiet.

Monika Bubholz

Bengt Dahlgren

Gunnel Kardemark

Robert Halvarsson

Miljöpartister i Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.