Varför finns det så få kvinnliga barn- och ungdomsledare inom idrotten? Vilken sport har kommit längst när det handlar om jämställda prispengar? Vi ställde fyra aktuella frågor om jämställd idrott till en rad värmländska idrottsprofiler för att höra om deras tankar.
Mikaela Åhlin-Kottulinsky, racerförare
– Jag tycker det är bra att man gör såna undersökningar och ser att det är ett problem. Då kan man göra något åt problemet genom att främja fler kvinnliga ledare. Mångfald är positivt, det märker jag i mitt team att det ger bra gruppdynamik om det är blandat kvinnor och män.
– Det är svårt att svara på eftersom det inte är min sport och vi kör samma distanser, men vissa sporter måste vi kanske dela på för att det är fysiskt olika. Män har till exempel större möjlighet att bygga muskelmassa. Är förutsättningarna att det blir för tufft fysiskt för en kvinna att utöva den sträckan får man ha en kortare sträcka, det tycker jag inte är några konstigheter. Det säger inget om prestation bara för att man kör kortare.
– Där är jag nog inte tillräckligt insatt för att ge ett bra svar. Jag kan bara tala utifrån min egen sport. I motorsport finns det inget som säger att jag får mindre prispengar, alternativt betala mindre eller mer för att jag är tjej. På det sättet är motorsporten väldigt jämställd. Jag tycker att kvinnornas prestation är värd lika mycket som männens.
– På det stora hela måste jag säga igen att jag inte är tillräckligt insatt. Om man utgår från min sport känner jag att jag får väldigt mycket stöd och support. När jag tävlade utomlands fick jag kämpa bra mycket mer för att bli accepterad.
Sofie Skoog, höjdhoppare i svenska friidrottslandslaget
– Jag kan inte svara på varför det ser ut så. Det jag däremot känner i denna fråga är att jag hoppas och tror att procenten håller på att bli mer och mer jämn. Jag vet att RF jobbar för en jämställd idrott, såväl bland ledare som utövare. Det jag tror är nyckeln till att fler kvinnor bli ledare är utbildning. Ju fler som får utbildning och möjlighet att bli ledare, ju fler tror jag blir det.
– Jag tycker inte att det behöver vara någon skillnad i distanser. Alla oavsett kön kan åka skidor långt. Ta exempelvis Vasaloppet, det är nio mil. Många kvinnor och män genomför det loppet. Samma distans, samma förutsättningar, inga konstigheter.
– Det här är ett exempel jag tycker om. Jag förstår inte varför kvinnor och män får olika prispengar eller sponsorpengar. Att denna golftävling infört samma prispengar är jag oerhört glad över. Inom friidrotten är detta redan gjort. En vinst ger samma pengar oavsett vem som vinner. Det borde fler sporter ta efter! Det är svårt nog som det är att leva på sin idrott, alla bör ha samma förutsättningar. Vinner man så vinner man.
– Jag tror inte att Värmland sticker ut åt något håll, varken mer eller mindre jämställt än övriga Sverige. Ska jag ta ett exempel så kan jag bara prata utifrån min egna idrott. Jag upplever att friidrotten är en av de mest jämställda idrotter vi har. Jag tränar med killar och tjejer, på samma tider, i samma träningshall, med samma utrustning och vi gör samma övningar. I min träningsgrupp finns ingen skillnad. Så bra tror jag dock inte att alla idrotter har det, men det borde alla idrotter ha. Här upplever jag att näringslivet som sponsrar idrotten kan hjälpa till för en mer jämställd idrott. Att sponsra kvinnliga och manliga idrottare/lag i samma utsträckning, med samma resurser, så alla ges samma förutsättningar.
Ulrika Knape Lindberg, förbundskapten i simhopp
– Inom svensk simidrott, inte bara simhopp utan inom till exempel simning och parasim, har vi tagit till oss av detta. Vi har tittat på att vi har få kvinnliga landslagsledare idag och lyft frågan – vad gör vi åt det och hur får vi ett hållbart ledarskap? Många slutar idag för att de inte får allt att gå ihop. Vi har startat en process för att få ett hållbart ledarskap som vi kommer att jobba med under ett antal år framöver. Vi jobbar också med att alla ledare, precis som utövarna, ska ha en utvecklingsplan. Via enkäter har vi sett att det ser bedrövligt ut med antalet kvinnliga ledare inom svensk simidrott på många håll. Många kvinnor slutar när de får barn och frågan är – ska man behöva göra det 2019 i Sverige? Ska man inte kunna hålla på med det man älskar och är bra på bara för att man får barn?
– Jag håller ju inte på med en idrott som har det problemet, däremot har vi inom simhopp fem hopp för damerna och sex hopp för herrarna. Där har det varit diskussioner om hur det ska vara, men de har hittills inte lett till någon förändring. I USA har man på collegenivå ändrat så att alla hoppar sex hopp och vi testar nu på olika tävlingar här med att göra samma sak. Sedan kan man inte komma ifrån att det är fysiologiska skillnader mellan oss – vi skulle inte kunna tävla helt på samma villkor då männen med sin muskelstyrka kan göra mer avancerade hopp. Men lika många hopp – ja. Där skulle man inte behöva göra någon skillnad.
– Jag kommer från en idrott där det är minimalt med prispengar. På World Series, där de 12 bästa i världen tävlar finns det prispengar men även på EM samt VM. Golfen skulle nog skratta åt summorna vi har, men vi har börjat och prispotten är lika stor för kvinnor och män. Ser man på hur det är inom andra idrotter, som till exempel inom fotbollen – där är det ju katastrofalt. När vi införde prispengar var det självklart att alla ska kunna vinna lika mycket. Men vi märker ju att det blir en stor happening när andra idrotter har lika prissummor. Vi har inte kommit speciellt långt i övriga samhället heller, om man tänker på hur länge vi har haft uppe det här till diskussion.
– I vår förening är vi inte alls jämställda – vi har bara tjejer i föreningen och bara en manlig ledare. Det jag känner är att jag tycker att det är en stor differens i hur mycket utrymme olika idrotter får i massmedia och hur mycket hjälp man får av kommunen. Här i Karlskoga har vi BIK Karlskoga som gör ett jättebra PR-jobb för kommunen, men det gör Bofors Simhoppsklubb och många andra idrottsföreningar också! Där är idrotten orättvis och skev – de som har mycket, de får mer och de som kämpar för sin existens får verkligen kämpa på. Det är tur att det finns så många ideella tränare och ledare och föräldrar som är driftiga i föreningarna, de gör ett fantastiskt jobb och jag vill verkligen hylla dem. Utan dem skulle det inte fungera och det är så orättvist när man tänker på hur mycket tid de faktiskt lägger ner. Av egen erfarenhet så vet jag hur mycket de brinner för idrotten. Därför är det viktigt att jobba för ett hållbart ledarskap.
Titta även på våra landslagsaktiva, som får betala för att åka på landslagstävlingar och läger. Inom vissa andra idrotter får utövarna betalt för att åka på landslagsuppdrag. När kommer vi att komma dit att alla inom idrotten är lika värda? En annan fråga är tillgången till utrymmen i olika hallar. Vi tränar ihop med allmänheten och simmarna, vi har absolut inga problem med det men vill kunna träna på de tider vi behöver. Jag skulle önska att man såg alla idrotter utifrån samma synvinkel.
Annelie Larsson, ordförande i Värmlands Fotbollförbund
– Traditionens makt är stor, så vi behöver goda föredömen. Men jag tror också att vi är dåliga på att fråga. Och när vi frågar flickor och kvinnor får vi ofta många frågor tillbaka. Jag tror att detta ibland kan uppfattas som osäkerhet och kanske till och med ointresse vilket kan leda till att man inte tar frågor och diskussionen på allvar. Jag anser att mentorskap är ett bra sätt att jobba.
– Från början var det naturligtvis så att man inte trodde att kvinnor orkar åka lika långa sträckor som männen. Det vet vi idag att det är bara löjligt. Om de aktiva vill ändra sträckorna så är det dags att göra det. Om de aktiva av någon anledning vill ha kvar någon sträcka som är kortare än herrarna så ska man lyssna på argumenten, vilka det kan vara. Jämställdhet behöver inte betyda lika i alla lägen.
– Wimbledon införde samma vinstsummor om jag kommer ihåg rätt. Men om det även gäller övriga Grand Slam-tävlingar vet jag inte. För övrigt så har vi ett jobb att göra.
– Det är ju fotbollen jag känner till bäst och vi har ett jobb att göra. Det är klart att det hänt mycket under den tid jag varit med, framför allt vad gäller kvinnlig representation. Vi har i Sverige ett projekt på gång som heter 10 000 nya kvinnliga ledare. Det ska sjösättas under våren med utbildning i distrikten. Jag ser fram emot vad det kan ge.
Carolin Näslund, SM-tvåa i spjut
– Att få flera kvinnor till att bli ungdomsledare tror jag handlar om att visa intresse för kvinnorna. Ser man från genusperspektivet så är kvinnan det kön som anses vara mera tillbakadraget. Intresset för att leda ungdomsidrott tror jag inte är lägre hos en kvinna. Föreningar behöver även sända ut ett större intresse för kvinnliga ledare istället för att vänta på ett intresse.
– Att en man ska åka en längre distans på skidor jämfört med kvinnor tycker jag inte ska spela någon roll. Det är inte bara skidsporten som har undantag när det gäller kvinnor och män. Det finns idrotter som utförs av flickor och kvinnor som tenderar att få benämningen "flick-" och "dam-". Detta är ytterligare en aspekt där det kvinnliga idrottsutövandet förminskas. Exempel på det kan vara damallsvenskan respektive allsvenskan, svenska damhockeyligan respektive svenska hockeyligan, flickfotboll respektive fotboll. Det är inget som skiljer sporterna åt mer än att det är olika kön som utövar sporten, så varför kan då inte även "pojk-" och "herr-" benämnas?
Så tillbaka till skidåkningen, varför ska inte kvinnor kunna åka samma distans som män åker eller tvärtom? Jag ser ingen vits med att kvinnor ska åka kortare än vad männen gör. Det är inget som säger att en kvinna inte kan åka lika långt som en man och en man kan åka lika ”kort” som en kvinna. En kvinna lägger ner lika mycket timmar på träning och energi som en man. Detta visar bara mer på att det är mannen som är den dominerade – att det alltid är mannen som ska vara den värsta. Detta gör att mycket även här lyser igenom att det ska visa att det är mannen som är den starka. Jag tror även att det inte är en kvinna som tagit beslutet om att en kvinna ska åka kortare än en man.
– Jag tycker det är fantastiskt att kvinnor och män kan slåss om samma prissumma, det är ju underbart. För det är inget som säger att en man är värd mera än en kvinna. Vi alla är människor och lika mycket värda och vi ska belönas på samma sätt för det hårda arbete vi gjort och gör. Jag skulle vilja säga att de sporter som har kommit långt i det ekonomiska jämställdhetsperspektivet är de kvinnodominerade sporterna. Detta för att en kvinna alltid har kämpat för sina rättigheter. Det är sporter så som gymnastik, konståkning, ridsport och simning.
– När det kommer till uppmärksamhet så känns det som att de manliga lagen och klubbarna i Värmland får den mesta uppmärksamheten oavsett vilket division eller nivå laget ligger på. Att männen lockar till sig mer publik än kvinnorna. Kollar man friidrotten så kan ett exempel på det kan vara att manliga grenar tenderar att hamna i fokus när det gäller planering i tidsprogram. Friidrotten kan även var den sport som får lite eller mycket till antalet när det gäller publik. Men en intressant fråga i sig är då, kommer publiken och kollar på en kvinnlig eller manlig atlet?
Kollar man jämställdheten i Värmland tycker jag att den är bra i sig för att alla är välkomna och alla får vara med oavsett kultur, politik och utseende, ingen ska vara utanför.
Frida Broström, lagkapten i Mallbacken
– Männen mer intresserade och av tradition mer aktiva i ungdomsidrotten. Öka intresset bland aktiva kvinnor samt väck intresset för ledarskap i tidig ålder.
– Tycker att kvinnor och män kan tävla i lika långa distanser eftersom de tävlar på lika villkor.
– Golf och tennis är två idrotter som har kommit långt när det gäller ekonomisk jämställdhet.
– Jag kan inte påstå att det är helt jämlikt men helt klart på väg åt rätt håll.
Julia Pettersson, lagkapten Färjestad
– Jag tror mycket handlar om hur det såg ut förr. Större delen av idrottarna var män och därför hade de också manliga tränare. I många sporter, exempelvis hockey, har man från början sett det som en killsport som är tuff och fysisk och inget för kvinnor. Det tror jag har levt kvar lite just vid tränarrollen också. Idag har kvinnliga idrottare fått mer plats och mer uppmärksamhet för det de gör. Det har blivit fler kvinnliga tränare inom idrotten som visar vägen för resten av landet. Jag tror att dessa tränare kan inspirera fler kvinnor till att bli tränare.
– Nu är inte jag jätteinsatt i skidsporten mer än att jag brukar kolla lite på tv. Jag tycker dock att det borde vara lika för både män och kvinnor. Om man jämför med friidrotten så har kvinnor och män samma möjligheter att delta i olika distanser. Jag tycker det är dags att låta alla ha möjligheten att åka alla distanser.
– Ekonomin är långt ifrån jämställd men det är på väg i rätt riktning. Golfen och tennisen har framförallt tagit stora steg i den ekonomiska jämställdheten, annars har jag dålig koll på hur det ser ut i andra sporter. Min uppfattning är att fler sporter och föreningar satsar mer på att skapa en jämställd miljö. Som det ser ut idag dock så är det mycket få kvinnliga idrottare som helt kan försörja sig på sin sport, framför allt i hockeyn och fotbollen.
– Det är långt ifrån helt jämställt. Men som jag nämnde ovan så är det absolut på väg i rätt riktning. Det märks att damidrotten har tagit några steg framåt då det uppmärksammas mer och intresset i samhället har ökat. För flera år sedan behövde vi betala bussresor med mera själva men idag får vi viss utrustning av klubben och vi har möjlighet att få ersättning för förlorad arbetstid osv. Bara där kan man se att utvecklingen är på väg framåt. Jag tror dock det är viktigt att hela Värmland jobbar tillsammans för att uppnå en jämställd miljö för som det ser ut nu är det en bit kvar.
Kicki Johansson, ordförande Värmlands Idrottsförbund
– Svår fråga. Rent generellt så tar ofta kvinnor ett större ansvar för hemmet och har jobb på det så det kan vara en anledning. Tittar man på exempelvis gymnastiken och ridningen så har de övervägande kvinnliga ledare. Vad kan vi lära av dem? Tror också att vi måste fundera på ledarteam där flera är involverade så att man kan vara borta, bli sjuk eller prioritera familjen utan att få dåligt samvete och hitta en balans i livet.
- Ännu en komplex fråga. Varför inte?, tänker jag. Kan vi spela basket med samma mått på plan och korg så varför inte samma distanser i skidor? Vad som gjorts, i ”min” idrott basket, som är mer anpassat för tjejer, så har bollens storlek anpassats till oss tjejers mindre händer och en kortare räckvidd beroende på kroppsstorlek och detta har medfört en mer teknisk basket, tjejer kan dunka och skyttet och passningsspelet har utvecklats något enormt.
– Här finns det otroligt mycket att göra och vi är långt ifrån jämställda när det gäller det ekonomiska inom idrotten. Kan dessvärre inte svara på vilken sport som kommit längst i ekonomisk jämställdhet men tummen upp för dem!
– Värmlandsidrotten har samma utmaningar som övriga Idrottssverige. I styrelsen för Värmlandsidrotten är vi jämställda men vi behöver hela tiden jobba med frågan och belysa den. Vilket också görs i form av att erbjuda föreläsningar, konferenser, stöd i föreningen och så vidare. Jämställdhet borde vara en självklarhet och det är ju också ett av målen inom idrotten för att nå Strategi 2025. Tror att vi är många som tycker det men det måste också ”upp till bevis”.