Se, går vi upp till Jerusalem?

Ledare
PUBLICERAD:
Ambassader i Jerusalem - rätt och riktigt, ogenomtänkt, eller både och?
Foto: Ariel Schalit
Nu är den amerikanska ambassadflytten till Jerusalem fullbordad. Känsligt, kontroversiellt och kritiserat. Både kritikerna och försvararna av flytten har sina poänger. Frågan är nu var Sverige kommer att landa i frågan.

När USA:s vid tillfället förhållandevis nytillträdde president Donald Trump i december 2017 tillkännagav att USA ämnade flytta sin ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem, infann sig inte helt oväntat de sedvanliga antisemitiska utfallen runt om i världen.

Historien upprepade sig när själva ambassaden invigdes i maj 2018, i samband med att staten Israel firade 70 år som fri nation. Det är knappast en högoddsare att något liknande kan komma att ske nu när flytten är fullbordad – i går måndag flyttades även alla uppgifter som tidigare utförs på generalkonsulatet i den palestinska delen av Jerusalem över till den nya ambassaden.

Att flytta ambassaden till Jerusalem var helt visst ett vågat drag. Det är inte utan anledning som många stater ser dylika handlingar som diplomatiskt sett ogenomtänkta. Från svenskt håll har man länge menat att det bara försvårar arbetet för fred mellan israeler och palestinier, leder till ökat våld, och knappast underlättar för en kommande tvåstatslösning. Onekligen ligger det mycket i de synpunkterna.

Men man frestas att påpeka: om en flytt av en ambassad leder till våldsamma reaktioner torde det ju rimligen främst vara de våldsamma reaktionerna som förtjänar kritik. Måhända är det dock en alltför naiv inställning i denna infekterade fråga.

För övrigt ligger ambassaden i den västra delen av Jerusalem, som ända sedan 1948 tillhört Israel. Notera alltså att det inte handlar om den ockuperade, östra delen av staden. Att likna ambassadflytten vid ett brott mott internationell rätt i samma stuk som att erkänna Krim som ryskt är alltså felaktigt. Däremot går i och för sig en del av ambassaden in på ingenmansland, vilket man med rätta kan fråga sig hur klokt det var.

Det har också rätteligen påpekats att detta initiativ inte på något sätt var något som Donald Trump själv grep ur luften. I själva verket har den amerikanska kongressen för länge sedan röstat för just detta, och i nästan trettio år har amerikanska presidenter lovat att genomföra det.

USA är inte heller ensamt om att förespråka denna lösning. Även i Sverige finns de som vill se en liknande flytt av den svenska ambassaden till Jerusalem. Det gäller inte bara Kristdemokraterna, där fler framträdande representanter under längre tid har förespråkat idén. Nyligen kom även Liberalernas riksdagsgrupp överens om att Sverige borde flytta ambassaden till Jerusalem. Det ligger något i deras resonemang om att det är ett indirekt ställningstagande för Palestina om man vägrar flytta ambassaden till Jerusalem.

Det borde inte vara en omöjlighet att ha ambassaden där samtidigt som man förfäktar exempelvis en tvåstatslösning med Jerusalem som delad huvudstad, och att de två staterna därmed har andra nationers ambassader just i Jerusalem. Men kanske är det en alltför hoppfull inställning.

Visst kan man ifrågasätta hur vist det var av Trump att där och då flytta ambassaden, i den konkreta situation som gäller. Men lika oklokt måste man då i samma svep erkänna att det var när Sverige förhastat erkände den palestinska staten.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.