Kärnkraft blir allt dyrare, sol och vind blir allt billigare. Vill man satsa på kärnkraft måste man också vilja sätta marknaden ur spel och kräva en stark statlig hand för att styra fram det dyra och riskabla och tvinga bort det billiga och ofarliga, skriver Liv Jofjell.
Svar till Mattias Bäckström Johansson (NWT18/2)
Bäckström Johansson menar att Sverige behöver långsiktigt konkurrenskraftig och pålitlig energi och att lösningen är att bygga ut kärnkraften och helst tvinga Vattenfall att stoppa stängningen av Ringhals 1 och 2.
Varken det ena eller det andra kommer att hända. Det handlar inte om politiska beslut hit eller dit, utan om rena marknadsmekanismer.
För hur går det egentligen för kärnkraften i Sverige och andra länder?
Reaktor 2 i Oskarshamn stängdes officiellt 2015. Det som tidskriften Ny Teknik kallade ett historiskt industriprojekt för att höja effekten av den 40 år gamla reaktorn hade misslyckats och 8 miljarder kr gått upp i rök. Trist för Karlstads kommun, som äger osäljbara aktier där.
Kärnkraftskatastrofen i Fukushima, Japan, ledde till en EU-bestämmelse att alla europeiska reaktorer måste ha en separat nödkylning senast 2020. Att Vattenfall stänger sina mer än 40 år gamla reaktorer Ringhals 1 och 2 beror på att de inte räknar med att 2 miljarder för nya kylsystem kommer att löna sig. Orsaken är konkurrensen från vindkraft, som kan produceras billigare. Har industrin klagat över att Oskarshamn 1 och 2 har varit stängda sedan flera år? Nej, och det kommer de inte heller att göra när Ringhals 1 och 2 stänger. Ökningen av förnybar energi motsvarar redan nu mer än väl den el som bortfaller. Sverige exporterar idag lika mycket el som dessa reaktorer producerar.
Den som tycker att det är en bra idé att satsa på ny kärnkraft gör klokt i att noga tänka över hur den ska finansieras. I Storbritannien har staten satsat stort på nya kärnkraftsprojekt. På ön Anglesey har 24 miljarder kr satsats på att planera ett bygge av två reaktorer. Japanska Hitachi skulle bygga, brittiska staten stå för två tredjedelar av kostnaden och privata investerare för den återstående tredjedelen. Men Hitachi lyckades inte hitta några villiga investerare och nu är projektet avblåst. I brittiska Hinkley Point bygger franska EDF en ny reaktor. De har krävt och fått statliga garantier på ett fast pris på 10,5 eurocent (drygt 1 kr) per kWh under 35 år, med inflationsgaranti.
I USA, Turkiet, Litauen, Vietnam och Sydafrika har påbörjade kärnkraftsbyggen stoppats eller lagts på is på grund av skenande kostnadsökningar. Kina har inte påbörjat något nytt sedan 2016. Finland släpar på ett hittills tio år försenat bygge med tredubblade kostnader och en stor rättsprocess.
El från ny kärnkraft kostar alltså mer än 1 kr per kWh, och tendensen är stigande.
Under tiden har förnybar el sjunkit i pris på ett sätt som var otänkbart bara för ett par år sedan. Både sol- och vind kan nu producera el i Sverige för 50 -60 öre per kWh, tendens sjunkande.
Subventioner behövdes i början för att få igång utvecklingen av förnybar energi. Nu behövs de inte längre.
Utanför Berlin planerar elbolaget EnBW att bygga ett stort sol-elverk, utan subventioner, och räknar med stora konkurrensfördelar. På 5 år har priset för solel nästan halverats.
Ny kärnkraft finns inte på kartan, säger Vattenfalls vd Magnus Hall, eftersom han är ekonom.
Kärnkraft blir allt dyrare, sol och vind blir allt billigare. Vill man satsa på kärnkraft måste man också vilja sätta marknaden ur spel och kräva en stark statlig hand för att styra fram det dyra och riskabla och tvinga bort det billiga och ofarliga.
Liv Jofjell
Föreningen Värmland mot Kärnkraft