Flygbolagsdöden i Europa fortsätter. Det är inte ens ett år sedan Nextjet gick i konkurs. Nu stod Flybmi på tur, som i dagarna har meddelat att man lägger ned och alla resor ställs in. I båda fallen har Karlstads flygplats drabbats. Nextjet flygningar till och från Arlanda stod för en tredjedel av flygningarna, och sträckan från Karlstad till Frankfurt uppges ha varit den bästa i Flybmi:s linjenät.
Enligt såväl Hans Wennerholm, vd för Karlstad Airport, som andra så kom beskedet mer eller mindre som en blixt från klar himmel. Lyckligtvis kunde man med hjälp av ett estniskt bolag lösa de mest akuta resorna på annat sätt. Förhoppningsvis går det väl att lösa även framtida resor till Frankfurt genom nya avtal med andra bolag.
Men på längre sikt är dessa flygbolagskonkurser bekymmersamma. Först och främst eftersom många områden i Sverige är beroende av sina lokala flygplatser, och således behöver flygbolag som kan trafikera rutterna. Det nät av flygplatser som ligger utspridda i landet – som Karlstad Airport, Arvidsjaur flygplats, och Sturup – fyller en viktig funktion som aldrig kommer kunna ersättas av i jämförelse snigel-långsamma bussar eller det opålitliga järnvägsnätet.
Även om järnvägen hade fungerat som den skulle så står den sig inte i kampen mot flyget – avstånden är ofta allt för långa. Tänk dig att säga till en internationell affärsman att vederbörande får ta tåget från Stockholm upp till Kiruna för ett möte, i stället för att flyga. Eller för den delen att en Karlstadsbo som snabbt behöver ta sig ut i världen alltid av nödvändighet måste ta omvägen förbi Arlanda.
Höghastighetståg är inte heller att drömma om som ersättning. Dels vet vi att bygderna utanför storstadstriumviratet Stockholm-Göteborg-Malmö ändå inte skulle beröras, dels kommer ett eventuellt sådant ändå inte vara på plats förrän om flera decennier.
Inget kan helt enkelt ersätta flyget. Därför är det allvarligt när dessa konkurser sker. Det är viktigt för hela länet och näringslivet att detta fönster ut i den globala världen finns på plats och fungerar.
Man kan inte säga att det politiska klimatet i Sverige gynnar lösningar på detta problem. Politiker och klimataktivister demoniserar flyget gång på gång, och man är inte främmande för att införa flygskatter och liknande för att tvinga folk att flyga mindre. Sådant bidrar bara till att flygbolag måste lägga ned, med följden att det blir svårare och svårare att hålla den livsviktiga infrastrukturen vid liv.
Men det är klart, sådant märks väl inte av lika mycket om man hör till den gräddklick inom politik, kultur och näringsliv som bor i eller runt Stockholm. Är man en miljömedveten influenser med närhet till Arlanda som drar in hiskeliga summor bara på att lägga upp en selfie på Instagram så har man råd att orera om flyget som en miljöbov – och sedan hycklande flyga iväg på den årliga semestern till New York eller Thailand ändå.
För landsbygdsbon i Värmland eller den som bor i någon av Sveriges alla mindre städer finns inte samma lyx. Vad som är tillåtet för Jupiter är förbjudet för oxen.