Nationell säkerhet före kommunala intressen

Debatt
PUBLICERAD:

Det är dags att uppdatera svensk lagstigning och ge statsmakten veto över frågor som rör nationens säkerhetspolitiska intressen, skriver Roos och Jansson.

Sverige behöver ett Natomedlemskap, men vi behöver också lagar och förordningar som premierar vårt lands oberoende, skriver Roos och Jansson.

År 2018 avslutades med ett säkerhetspolitiskt bakslag i och med att arbetet med det ryska prestigeprojektet Nord Stream 2 påbörjades. Gasledningarna kommer precis som under Nord Stream 1, att gå genom svensk ekonomisk zon, vilket regeringen har godkänt med hänvisning till internationell praxis. En svensk hamn nyttjas även återigen till förvar för rören och som utgångspunkt för arbetet. Förra gången var det Slite, som nu tackat nej till erbjudandet, och idag är det Karlshamn.

Några av Europas stormakter håller på att ställa om sin energiförsörjning, Tyskland avvecklar till exempel sin kärnkraft, och man söker därför nya energialternativ. Europa kommer således vara beroende av rysk gas, vilket Putin i framtiden kan använda som ett vapen och maktmedel. Eftersom Sverige är en del av ett europeiskt sammanhang, bland annat genom vårt medlemskap i EU men också genom vår värdegemenskap, kan det påverka även oss såväl direkt som indirekt.

Framtidens konflikter kommer i allt högre grad beröra energiresurser och kretsa kring länders behov. Vid en upptrappning av världsläget och ett potentiellt konfliktscenario kan Ryssland stänga av gaslinjen till Europa. Vad säger då att Ryssland i ett sådant läge inte skulle agera mot Sverige för att trygga sina intressen på Östersjöns botten? Det räcker med att titta på Rysslands ageranden på Krim, i Donetsk, Luhansk och nu senast i Kertjsundet för att dra den enda logiska slutsatsen. Ryssland och Putins regim räds inte att använda militära maktmedel för att trygga sina mål och intressen. Man ser det istället som fullt accepterat. Att en svensk kommun nu genom eftersatt lagstiftning bidrar till att stärka Rysslands maktställning gentemot Europa är högst olyckligt och för oss i KDU helt oacceptabelt.

För Karlshamn innebär projektet givetvis ett uppsving för kommunen på många plan. Arbetstillfällen skapas och resurser flyttas dit. Lokala ekonomiska särintressen kan dock aldrig gå före intressen av nationell dignitet. KDU vill därför att kommuner och regioner inte ska kunna ha beslutsrätt i frågor som rör hela landets säkerhet. I Danmark antogs nyligen en lag som ger regeringen rätt att lägga in veto mot sådan infrastruktur på danskt territorium som kan hota säkerhetspolitiska intressen. Sverige borde ta efter.

M och KD stärker nu Sveriges försvar i och med att riksdagens röstade igenom övergångsbudgeten. Vägen mot att lägga 2 procent av BNP på försvaret kan äntligen påbörjas. Men säkerhetspolitiken består av en helhet som inte bara kan mätas i soldater och vapen. Sverige behöver ett Natomedlemskap, men vi behöver också lagar och förordningar som premierar vårt lands oberoende. Karlshamn borde aldrig ha godkänt ryska rör som gör Europa mer beroende av rysk gas. Kommunen borde framförallt aldrig haft rätten att avgöra frågan från första början. Det är dags att uppdatera svensk lagstigning och ge statsmakten veto över frågor som rör nationens säkerhetspolitiska intressen.

Anton Roos

Försvars- och säkerhetspolitisk talesperson

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Adam Jansson

Energi- och infrastrukturpolitisk talesperson

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.