...Studiefrämjandet Örebro/Värmland som var med och arrangerade en stor dag om tanken på Finnskogen som ett Unesco-världsarv.
Hur långt har man kommit med de här världsarvsdiskussionerna?
– Vi befinner oss i det första skedet i de tankarna. Arbetet med frågan har pågått i ett halvår och nu handlar det om att bjuda in allmänheten, politiker och organisationer till möten.
Hur stort var intresset för onsdagens seminarium på Finnskogstoppen i norska Grue?
– Väldigt stort. Totalt kom det 72 personer från allmänheten och olika organisationer.
– Under dagen deltog ett stort antal föreläsare, bland andra Birgitta Elfström som är projektledare för förstudien Världsarv Finnskogen och Gabriel Bladh, professor vid Karlstads universitet som berättade om Finnskogens historia och kulturarv.
Vad finns det för vinning med att förvandla Finnskogen till ett världsarv?
– Det ger förstås området en speciell status ur turismsynpunkt och gör området känt. Röros och Hälsingegårdarna som fanns på plats på seminariet har ökat antalet turister väldigt mycket.
Samtidigt finns det väl en del krav?
– Ja, man måste sköta området för all framtid. Samtidigt följer det inte med några pengar till att göra det.
Vilka chanser har Finnskogen att bli ett världsarv?
– Den finnkultur som finns i Sverige, Norge och Finland finns ingen annanstans i världen. Så det är en fördel. En nackdel är att det redan finns för många världsarv i Europa.
Hur går ni vidare?
– Detta är bara starten på en lång process som kan ta upp till tio år. Det är jättemycket förarbete som måste göras innan en ansökan kan lämnas in. Men då måste allmänheten först ha sagt ja till det.