Värmlandsmetanol söker nya marknader

Värmlandsmetanol lägger tills vidare planerna på drivmedel för fordonsflottan på hyllan. Istället förs nu diskussioner om metanol för isbrytare och färjetrafik.

Värmlandsmetanol har funnits sedan 2001. Målet har hela tiden varit att bygga en metanolfabrik på mark vid Vågbacken i Hagfors. 2012 var finansieringen på 3,5 miljarder klar för metanolfabriken och bygget var på väg att sättas igång. Men då införde regeringen skatt på biodrivmedel som gjorde att det inte skulle finnas någon lönsamhet i anläggningen. Sedan dess har Björn Gillberg försökt att påverka beslutsfattare om att ändra regelverket.

– Det handlar inte om det blir en metanolfabrik utan när, säger Björn Gillberg, vd Värmlandsmetanol.

När NWT träffade honom i april 2017 hade han gott hopp om förslaget om reduktionsplikt som lagts fram. Det innebär att alla som säljer drivmedel från 2018 ska vara tvungna att minska utsläppen av fossil koldioxid genom att blanda in biodrivmedel med en viss procentsats som sedan ökas på de kommande åren.

Besviken

Men när NWT pratar med honom idag så visar det sig att denna förhoppning blev till besvikelse när den infördes 1 juli förra året.

– Regeringen har satt inblandningskravet så lågt, så det uppfylls redan. Därför saknas incitament för att investera och producera i Sverige. Bensinbolagen importerar biodrivmedel från lågprisländer som Brasilien och Indonesien, säger Björn Gillberg.

Beskattningen sätter också käppar i hjulet.

– Regeringen har satt full energiskatt och koldioxidskatt på inblandning av biodrivmedel som metanol och etanol. Om de beskattas lika hårt som bensin och diesel kan man inte producera biodrivmedel här i Sverige. Det är dyrare att tillverka biodrivmedel än att pumpa olja ur backen och raffinera, säger han.

Diskussioner med Uddeholm

Regelverket med reduktionsplikt gäller till 2020.Därför har Björn Gillberg börjat titta på nya alternativa marknader för metanolfabriken.

– Vi har haft diskussioner med Uddeholm som faktiskt skulle kunna köpa 20 procent av den gas vi producerar som vi gör metanol av. Järnverket använder ju naturgas idag, så de är intresserade av att kunna köpa en del av vårt gasflöde, säger han.

Isbrytare

Företagen Saab, Kockums,Stena och ABB har inlett ett samarbete med målet att bygga nya moderna svenska isbrytare. Här kommer Värmlandsmetanol även in i bilden.

– Sveriges isbrytare faller snart för åldersstrecket. Industrigruppen vill att deras isbrytare ska bli de miljövänligaste i världen, så de ska gå på skogsmetanol. Därför har vi nu inlett diskussioner med dem och de är väldigt intresserade, säger Björn Gillberg.

Färjerederier

Värmlandsmetanol har även en annan idé de ska spinna vidare på.

– Färjerederierna kör ju idag på dieselolja. Att köra på metanol innebär inga partikelutsläpp eller svavelutsläpp. Så vi bearbetar allmänt de stora färjerederierna. Det handlar om att hitta en ny kundkrets och det är inte bensinbolagen idag, säger han.

Vad säger aktieägarna?

– Än så länge har aktieägarna, alla 1600 inklusive jag själv, varit med på tåget. De är välinformerade. Jag har ingen anledning att tro att de inte skulle ställa upp framöver.

Hur mycket pengar har satsats i projektet?

– Till dags datum har aktieägarna satsat cirka 52 miljoner. Därutöver har initialt stiftelsen Miljöcentrum utan ersättning satsat ungefär lika mycket i form av ingenjörsarbete.

Hur stor är förlusten?

– Den totala bokföringsmässiga förlusten sedan starten är 32 miljoner. Vi har inga inkomster. Man ska ha klart för sig att vi inte har någon förväntad vinst förrän den dag fabriken är i drift, säger Björn Gillberg.