• idag
    26 sep
    13°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.2 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Svårt att förklara regeringen

Ledare
PUBLICERAD:
För Anders Ygeman (S) är allt förlåtet.
Foto: Anders Wiklund/TT
En regeringsförklaring skall, sett till namnet, förklara vad en regering vill och ämnar göra. Men Stefan Löfvens (S) regeringsförklaring under måndagen spretade åt alla håll, och därmed så förklarade den inte särskilt mycket. Givet regeringens parlamentariska underlag var det emellertid inte så konstigt. Men att regeringen saknar riktning är ett allvarligt problem.

Att makten står över allt annat för en socialdemokrat framgick med all önskvärd tydlighet när den nyvalde statsministern Stefan Löfven äntrade riksdagens talarstol för att läsa upp regeringsförklaringen. I mångt och mycket var det en enda lång uppräkning av de 73 punkter som Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommit överens om med Centern och Liberalerna. Man får förmoda att Vänsterpartisterna fick läsa mellan raderna för att se spår av det hemliga tilläggsprotokoll (som sedan visade sig vara minnesanteckningar) som de förhandlat fram med Löfven.

Nu brukar förvisso regeringsförklaringar inte vara några större kioskvältare, men oftast finns det dock en röd tråd, en viss stringens där man pekar ut en färdriktning. Så icke denna gång, men det undrar inte på. Nu har vi ju fått en rödgrön regering som delvis är tänkt att driva centerliberal politik (hur det nu blir med den saken). Således var det en avmätt och nästan trött statsminister som läste innantill ur januariöverenskommelsen. Inte ens när honungsbin och lärkors drill kom på tal märktes någon glöd.

Märkbart nedtystade eller nämnda enbart i förbifarten eller mot slutet var de stora ödesfrågorna om migration, lag- och ordning och försvar, men så har ju de rödgröna inga direkta svar på dessa heller. Det säger en hel del om regeringen Löfven II:s prioriteringar. Det faller också tillbaka på stödpartierna C och L, som släppt fram den här vänsterregeringen.

Sedan var det dags för Löfven att presentera sin nygamla regering. Mest stötande var Anders Ygemans återkomst. Det kan ju inte uppfattas som något annat än en ren provokation. Ett statsråd som tvingades bort i samband med avslöjandet av säkerhetsläckorna på Transportstyrelsen, där han underlåtit att reagera och informera i tid, återkommer nu i statsrådskretsen efter bara ett och ett halvt år. Som om inte det är illa nog så får han ansvar för digitaliseringsfrågor, när det just var IT-hanteringen som var central i skandalen. Som energiminister får han också Svenska kraftnät, som nu skall utredas av säkerhetspolisen för säkerhetsbrister, under sitt fögderi.

Tydligare kunde budskapet till stödpartierna inte vara än att det är Löfven som bestämmer. Han riktigt vred om kniven när han avslutade sin presentation med "Avslutningsvis är Peter Hultqvist fortsatt försvarsminister i min regering". Hultqvist var ju den minister som C och L i samband med Transportstyrelseskandalen först hotade med misstroende men sedan skonade, och då spräckte alliansens enighet.

Nu borde han inte oroat sig. C och L vet redan sin plats, för både Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) bjöd på ytterst avmätta kommentarer angående Ygeman. Till och med oppositionsledaren Ulf Kristersson (M), som ju borde förstå bättre, kunde bara klämma ur sig att han hoppades att Ygeman "kommer lyckas bättre nu". I själva verket så borde det ju väckas misstroende omgående mot Ygeman. Det går inte att ha förtroende för någon som misslyckats så kapitalt med att skydda för riket ytterst känslig information. Att Ygemans ställning internt i socialdemokratin är stark får inte skymma sikten hos andra.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.