Intervju: Anders Grahn ”Skydda det som skyddas bör”

Signerat
PUBLICERAD:
Rent formellt är äganderätten i Sverige stark. Men det måste fungera i praktiken också. Bristerna finns framförallt i rätten att bruka det man äger, säger Anders Grahn.
Foto: Anders Broby
Hållbarhet förutsätter långsiktighet. Ägaren måste kunna lita på att marken finns kvar och därför är värd att investera i, säger Anders Grahn.

Den som äger mark och till exempel vill bruka sin skog riskerar i dag att stöta på patrull i form av statliga myndigheter och regleringar. Hur långt är det rimligt att äganderätten på detta vis begränsas? SNB frågade Anders Grahn, generalsekreterare för Sveriges Jordägareförbund.

Varför måste äganderätten över huvud taget skyddas?

– Det demokratiska systemet bygger på äganderätten. För att vara oberoende av staten måste du kunna ha dina egna tillgångar. Det är en frihetsfråga – det du äger kan du lita på att du får ha kvar.

– Äganderätten är också en garant för hållbarhet, vilket man i dag ofta missar. Hållbarhet förutsätter långsiktighet. Ägaren måste kunna lita på att marken finns kvar och därför är värd att investera i. Hållbarheten går hand i hand med självbevarelsedriften.

Vilken är den största bristen i dagens skydd av äganderätten?

– Rent formellt är äganderätten i Sverige stark. Men det måste fungera i praktiken också. Bristerna finns framförallt i rätten att bruka det man äger. Där sker i dag inskränkningar. En markägare skapar ett värde som hela samhället vill ha, till exempel en livskraftig skog, men får sedan ingen belöning för det. Varför ska han eller hon då eftersträva det?

Är det överhuvudtaget rimligt att staten kan hindra en skogsavverkning?

– Äganderätten är inte absolut. Om det finns angelägna allmänna intressen får äganderätten ge vika. Men då ska det göras en proportionalitetsbedömning där varje enskilt fall prövas. Vid inskränkningar ska grundprincipen sedan vara att staten ska ersätta markägaren.

Ni vill bland annat revidera miljöundantaget – varför?

– Där finns de stora problemen i dag. Exempelvis stoppad skogsavverkning med hänvisning till tjäder. Här måste man ta ett helhetsgrepp för att se om markägare hamnar i kläm. De bör inte bestraffas för att i grunden göra rätt och vårda sin mark.

Ni vill införa krav på information om rätt till ersättning för markägaren – varför?

– Markägares rätt till information glöms ofta bort. De hamnar i en otacksam position i förhållande till staten. Markägaren har också ansvar, men det måste finnas en rimlig balans mellan parterna.

Ni vill revidera strandskyddet så att det blir behovsprövat och bara skyddar det som verkligen är motiverat, istället för att det som i dag automatiskt skyddar allt. Vilken effekt skulle det kunna ha?

– Det skulle se olika ut från fall till fall. Många kommuners dragningskraft kommer att öka med ett strandskydd som måste prövas i varje fall. Det gör att företag och markägare uppmuntras att investera. Skydda det som skyddas bör.

Vad kan hända om äganderätten för markägare inte skyddas fullt ut?

– Många av de inskränkningar som finns har funnits länge, och på något sätt blir det ett sluttande plan. Jag skulle säga att det inte finns någon tid att spilla. Ökat skydd för äganderätten behövs nu. Annars är risken att markägares beslut blir kortsiktiga och då negativa för alla. Hur mycket ska de tvingas betala för miljönyttan? En markägare producerar ju miljönytta, medan alla andra bara kan begränsa den egna konsumtionen. (SNB)

Agnes Karnatz

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.