Bättre beredskap behövs

Ledare
PUBLICERAD:
MSB:s generaldirektör Dan Eliasson i Sälen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Folk och försvars rikskonferens pågår i Sälen. Ett aktuellt ämne är civilt försvar och beredskap. Dock tyder mycket på att Sverige har svårt att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner vid en kris.

I våras damp broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” ned i alla hushålls brevlådor. Den innehåller råd för att bli förberedd på olyckor, kriser och militära angrepp. En del av detta är att ha en så pass god beredskap hemma att man kan klara sig under 72 timmar, enligt rekommendation från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Mat och vatten borde varje person bunkra upp. Men när timmarna har gått, kan vi då räkna med att samhället kan upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner?

Enligt Dan Eliasson, generaldirektör för MSB, håller inte det civila försvaret måttet (SvD 14/1). Det är en del av totalförsvaret – där både militärt och civilt försvar ingår. Det senare handlar om hela landets motståndskraft vid fara och krig. Det är olika myndigheter, ideella organisationer och företag som samarbetar för att kunna upprätthålla infrastruktur, livsmedelsförsörjning och sjukvård i svåra tider. Det handlar också om att kunna stödja försvarets förmåga under en kris eller ett väpnat angrepp.

Att det civila försvaret brister förvånar få. Under de senaste decennierna har totalförsvaret rustats ned och det civila försvaret har avvecklats. I en allt mer orolig omvärld går det att konstatera att det var ett misstag – som nu är svårt att rätta till. Redan i fjol blev det uppenbart att det fanns problem med att bygga upp det civila försvaret på Gotland, som utsågs till ett pilotområde för att bygga upp förmågan under åren 2018-2020. Orsakerna var att det saknades rutiner och övning (SR 11/10 2018).

Svagheter i beredskapen syns också när krisen väl slår till. När skogsbränderna rasade i somras var det svårt att få personer att delta i arbetet och att få räddningsorganisationerna att mäkta med. När stormen Alfrida drog in över landet i början på året blev det även påtagligt hur sårbara de tekniska systemen är. Över 100 000 hushåll blev strömlösa och flera dagar senare saknade fortfarande många el på grund av att elsystemen inte var tillräckligt robusta.

Desto dystrare blir det när Eliasson säger till TT att: ”För varje dag är min bedömning att det svenska samhället blir mer sårbart. Händer något stort måste staten och befolkningen i Sverige vara förberedda på ett bättre sätt än i dag.”

Trots att politikerna under de senaste åren har visat en vilja att satsa på försvaret är det uppenbart att det inte har räckt. Beredskap är också en fråga för hela samhället och att få olika myndigheter och organisationer att samarbeta, men även – bokstavligt tala – bygga fram en beredskap. Det görs inte i en handvändning.

Eliasson efterfrågar kraftsamling i Sverige för att skapa robusta system när det gäller energi, kommunikation, transporter, livsmedel och finansiella tjänster. Han är inte fel ute, men tyvärr borde ansträngningen ha kommit för länge sedan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.