• idag
    14 juli
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.8 mm
  • onsdag
    15 juli
    18°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      2.1 mm
  • torsdag
    16 juli
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    17 juli
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    18 juli
    22°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Struntar Transportföretagen i klimatmålen?

Debatt
PUBLICERAD:
Därför är det bättre att sänka fordonsskatten och istället beskatta energi och utsläpp högre så att incitamentet ökar för att köra mindre alternativt byta till en bränslesnålare bil, skriver Anders Andersson.
Foto: Adam Ihse/TT
Däremot är det oseriöst att argumentera för att alla ska slippa höjda punktskatter på energi och utsläpp när transporter utgör en stor andel av både den totala energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid, skriver Anders Andersson.

Svar till Ulf Perbo (NWT 3/1).

Ulf Perbo diskuterar i artikeln "Farligt att glömma landsbygden" bilisternas höga drivmedelspriser utan att någonstans nämna de svenska målen för energieffektivisering och utsläpp som energiöverenskommelsen 2016 beslutat om och som riksdagen beslutade om 2017 i det klimatpolitiska ramverket.

Som näringspolitisk chef för Transportföretagen kan Perbo inte vara omedveten om målen. Trots detta frågar han sig till synes helt oförstående varför bilisternas drivmedelsskatter ska öka automatiskt varje år med två procent utöver KPI? Svaret är att både energieffektiviseringen och reduceringen av utsläppen går för långsamt för att målen ska kunna uppnås. Därför krävs enligt bland andra Konjunkturinstitutet effektivare ekonomiska styrmedel.

Både Moderaterna i sin senaste budget och nu Transportföretagen, som även representerar petroleumbranschen, verkar använda landsbygden som något slags alibi för att slippa höjda drivmedelspriser. Även om många av oss oavsett var vi bor är beroende av bilen har vi råd att kompensera de 13 procent som bor på landsbygden som kanske inte kan utnyttja skattefinansierad kollektivtrafik med extra reseavdrag. Däremot är det oseriöst att argumentera för att alla ska slippa höjda punktskatter på energi och utsläpp när transporter utgör en stor andel av både den totala energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid.

Hur anser Transportföretagen att målen i energiöverenskommelsen och i det klimatpolitiska ramverket ska kunna uppnås, d v s att energianvändningen effektiviseras med 50 procent till 2030 jämfört med 2005, att utsläppen från inrikestransporter minskar med 70 procent 2030 jämfört med 2010, samt att nettoutsläppen av växthusgaser upphör 2045? De senaste åren har utsläppen minskat med knappt en procent per år. Enligt Naturvårdsverket måste den årliga utsläppsminskningen vara minst fem procent för att målen ska uppnås.

Jag håller med Perbo om att bonus malus-systemet är orättvist; flertalet elbilar säljs till företag i storstäder (Ratsit 2018) och de som köper har trots bidrag råd att betala själva. Minskade drivmedelskostnader är bidrag nog. Därför är det bättre att sänka fordonsskatten och istället beskatta energi och utsläpp högre så att incitamentet ökar för att köra mindre alternativt byta till en bränslesnålare bil. Jag håller även med om att säkerheten på många läns- och riksvägar bör höjas, exempelvis med återkommande omkörningsfiler som ett billigare alternativ till 2+1-väg.

Däremot är det simpelt av en näringspolitisk chef för en bransch- och arbetsgivarorganisation som omfattar nio arbetsgivarförbund med 10 300 medlemsföretag och 211 000 anställda att närapå uppvigla landsbygdsbefolkningen mot ökade punktskatter på drivmedel och utsläpp. Det är allas och inte minst näringslivets ansvar att konstruktivt och seriöst bidra till att fattade politiska beslut om klimatmålen kan uppnås.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.