De tomma platserna på Polishögskolan

Signerat
PUBLICERAD:

Då duger det inte att slentrianmässigt utöka antalet platser på polisutbildningen, när det som betyder något är hur många som faktiskt fullföljer sina fem studieterminer, skriver Kajsa Kettil.

Fler lärosäten är alltså en klen tröst om de sökande inte håller måttet. Och yrket passar ju inte vem som helst, skriver Kajsa Kettil.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Polisen får utökade resurser nästa år. Detta är en av flera fördelar med att Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetmotion för ett par veckor sedan röstades fram av riksdagen. Att just Moderaterna satsar på Polisen förvånar inte. Däremot är det relativt nytt att det råder konsensus hos partier både till höger och vänster om att myndigheten ska förstärkas. Till och med Vänsterpartiet inser numer att fler poliser är ett måste.

Det är en bra början. Men, det är just en början – ökade anslag måste snabbt fyllas med innehåll för att få önskad effekt. Då duger det inte att slentrianmässigt utöka antalet platser på polisutbildningen, när det som betyder något är hur många som faktiskt fullföljer sina fem studieterminer.

För bara några år sedan antogs runt 300 sökande per termin till polisutbildningen. Den siffran har successivt höjts, för att landa på målet att 1 020 män och kvinnor skulle erbjudas en studieplats under 2019 års kursstarter. Så kommer det inte att bli. När Polismyndigheten insåg att årets kull av sökande inte motsvarade förväntningarna tvingades den att justera ner siffran och meddela de lärosäten som erbjuder utbildningen.

Och då slog ändå sökantalet rekord: Under november sökte nära 15 800 till utbildningen som startar hösten 2019, vilket är drygt 4 000 fler än vid förra sökomgången. Trots det bedöms bara 850 av dessa som lämpliga. Att 2019 inleds med två nya polishögskolor – i Malmö och Borås – leder därmed inte till en större poliskår på längre sikt.

Fler lärosäten är alltså en klen tröst om de sökande inte håller måttet. Och yrket passar ju inte vem som helst. För att citera en av myndighetens egna reklamfilmer om hur det är att vara polis: ”Det är att hålla någon i handen och peka med hela handen”. För att lyckas med det behövs lyhördhet, intelligens, empati samt fysisk och mental styrka.

Med tanke på yrkets komplexitet är det anmärkningsvärt att antagningskraven under flera år har sänkts. Bland annat genomförs färre fysiska tester, begåvningskraven är lägre än tidigare och den sökande inte längre måste ha körkort. Inte konstigt att platser står tomma, och att många antagna hoppar av i förtid.

Den kommande regeringen, vilken det nu blir, bör hantera situationen skyndsamt. Om vi har en rödgrön regering framför oss blir uppmaningen att motstå frestelsen att begrava frågan i omständliga utredningar. Kan vi tvärtom vänta oss ett borgerligt styre ser det ljusare ut, men även en moderatledd regering bör tänka på att det brådskar.

Det som behövs är högre löner, betald polisutbildning, relevanta antagningskrav samt karriärmöjligheter med tydlig koppling mellan ambition, prestation och belöning. Att utföra en av statens grundläggande skyldigheter – att skydda medborgarna och skapa ett tryggt samhälle – ska vara ett så eftertraktat uppdrag att inga utbildningsplatser gapar tomma.

Kajsa Kettil

Elev på SNB:s skribentskola

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.