• idag
    26 sep
    13°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.2 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Nya ekonomiska styrmedel krävs i klimatarbetet

Debatt
PUBLICERAD:
Elcyklar kan leda till att fler ställer bilen och solceller har potential att bidra med tiotals TWh förnybar elenergi per år, skriver Anders Andersson.
Foto: Anders Wiklund/TT
Däremot kan symbolpolitik vara värd sina kostnader om den lyckas få igång en marknad och uppmuntra till samhällsnyttig konsumtion, skriver Anders Andersson.

Svar till Pål Jonson och Marléne Lund Kopparklint (NWT 7/12).

Enligt Energiöverenskommelsen (2016) ska Sveriges energianvändning vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005. Konjunkturinstitutet visar i sin rapport Miljö, ekonomi och politik (2018) att målet inte kan nås utan nya styrmedel och högre eller breddade energiskatter.

Enligt Naturvårdsverket är minskningen av koldioxidutsläppen för liten för att uppnå Energiöverenskommelsen mål om inga svenska nettoutsläpp av växthusgaser 2045. De senaste tre åren har utsläppen av växthusgaser minskat med mindre än en procent per år. Den årliga minskningen bör dock vara 5 till 8 procent för att målet ska uppnås (Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2018, Naturvårdsverket).

Trots att Moderaterna står bakom Energiöverenskommelsen finns få konkreta förslag i deras budgetmotion för 2019 som verkar för minskade utsläpp av växthusgaser. I repliken Verkningsfulla klimatåtgärder behövs, inte symbolpolitik (NWT 20/12) skriver de moderata riksdagsledamöterna Pål Jonson och Marléne Lund Kopparklint att de vill stödja basindustrins omställning, ge stöd till laddinfrastruktur för elbilar (300 miljoner kronor) och satsa på internationella klimatinvesteringar.

Detta är bra intentioner, men de räcker inte på långa vägar för att minska utsläppen. Internationella klimatinvesteringar i alla ära, men de påverkar inte de svenska energi- och klimatmålen. Industrin – som faktiskt ökat sina koldioxidutsläpp de senaste åren – står för en tredjedel av utsläppen. Övriga utsläppskällor, främst från transporter, jordbruk och hushåll, berörs knappt i Moderaternas budget, mer än att både flygskatten och den årliga uppräkningen av bensin- och dieselpriset med 2 procent avskaffas. Detta trots att Konjunkturinstitutet förordar nya styrmedel för att energimålen ska kunna uppnås.

Varför lyssnar Moderaterna till Konjunkturinstitutet när det gäller att avskaffa de ”symboliska” bidragen till elcyklar och solceller, men inte när det gäller nya ekonomiska styrmedel? Litar inte Moderaterna heller på Naturvårdsverkets beräkningar om vilka årliga utsläppsminskningar som krävs för att uppnå klimatmålen?

Det är nog heller ingen som trott att subventioner till elcyklar löser klimatutmaningen, som Jonson och Lund Kopparklint skriver. Däremot kan symbolpolitik vara värd sina kostnader om den lyckas få igång en marknad och uppmuntra till samhällsnyttig konsumtion. Elcyklar kan leda till att fler ställer bilen och solceller har potential att bidra med tiotals TWh förnybar elenergi per år.

Jonson och Lund Kopparklint kommenterar inte förslagen i min artikel Moderatbudget utan hållbara klimatvisioner (NWT 7/12) om skilda reseavdrag för glesbygd och tätort eller att kompensera åkerinäringen med sänkta arbetsgivaravgifter för ökade vägslitageavgifter.

Oavsett om det går att kombinera stark tillväxt med minskade utsläpp, som Jonson och Lund Kopparklint skriver är möjligt, behövs enligt Konjunkturinstitutet och indirekt Naturvårdsverket nya ekonomiska styrmedel för att med säkerhet uppnå de svenska energi- och utsläppsmålen. Varför framgår inte detta också av Moderaternas budgetmotion? Utan rimlig beskattning av energi och utsläpp i dag riskerar kostnaderna att bil betydligt högre i framtiden.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.