Notan för sommarvärmen: flera hundra miljoner

Sommaren 2018 går till historien med sitt nästan oändliga högtryck. Skönt, tyckte många, medan andra drabbades hårt av torka och bränder.

Notan för den extrema sommaren landar på flera hundra miljoner. Och problemen är inte över än.

Högsommarvärmen kom redan i början av maj, som blev nästan sex grader varmare än vanligt på SMHI:s mätstationer i Värmland och den klart varmaste majmånaden sedan 1901. Juni, juli och augusti var också klart varmare och torrare än normalt, enligt SMHI:s siffror.

Vädret satte sina spår inte bara i hur mycket vi badade och åt glass. Bränder, eldningsförbud och magra skördar präglade sommaren.

En fråga många ställde sig var om extremsommaren berodde på klimatförändringarna. Max Hansson, klimatexpert på Karlstads universitet, svarar så här på den frågan:

– Ett kort svar: nja. Klimatförändringen förvärrade situationen, det kan man säga. Men det här skulle ha kunnat uppstå ändå i lite mindre grad, fast ändå extremt. Klimatförändringen höjde nivån.

Hektiskt för räddningstjänsterna

Maj var en dramatisk vädermånad och gick snabbt från blött till torrt och från kallt till varmt.

– Vi hade snö i maj, säger Håkan Finnkvist, räddningschef i Hagfors. Vi rustade för en vårflod som skulle dränka oss och så hade vi eldningsförbud i samma månad. Det är helt sanslöst.

Skogsbränderna var många och en brandman omkom under släckning av en brand som misstänktes vara anlagd väster om Ransäter. Förundersökningen kommer att läggas ner, enligt förundersökningsledaren Stefan Hedelin på polisen.

– Den går att återöppna om det kommer in nya uppgifter.

En person är intressant i utredningen, men har inte gått att knyta till branden.

– Vi har inte nått upp till en misstanke, säger han.

Bränderna gav också länets räddningstjänster merkostnader på knappt tio miljoner kronor, kanske mer. Men utläggen kan ha förhindrat ännu större kostnader, menar Björn Johansson, chef för räddningstjänstavdelningen på Karlstadsregionens räddningstjänst.

– I stället för att dra en styrka drog vi kanske två, och det kostar ju pengar, säger han. Å andra sidan kanske det var det som gjorde att vi inte fick en sådan här 5 000-hektarsbrand. Så det kan vara oerhört väl spenderade pengar.

Flera andra räddningstjänster i länet uppger också att de ryckte ut mer och kanske med större styrkor än de hade gjort i vanliga fall. Många säger också att invånarna varit mer uppmärksamma.

– Även allmänheten var mer på tårna och ringde in betydligt oftare, säger Jeanette Hallgren, förbundschef för Bergslagens räddningstjänst. Det var bra att man var mer vaken.

Mats Moberg, tillförordnad räddningschef i Torsby och Sunne, understryker även brandflygets roll:

– De har en otroligt avgörande roll för att upptäcka bränderna tidigt. Dels har de hittat dem, dels har de kunnat vägleda oss på ett bra sätt så att vi snabbt har kommit fram till brandplatsen.

Inför framtiden vill räddningstjänsterna bland annat förbättra sitt samarbete ännu mer och hitta ett system för hur frivilliga kan involveras på ett säkert sätt.

Björn Johansson summerar det unika med årets sommar:

– Det är väl framför allt kanske att man lever under det här hotet under så lång tid och att även omvärlden är så hårt drabbad så att det är knappt om gemensamma resurser som vi har i landet.

Tufft för länets lantbrukare

Den långa och varma sommaren fick stora konsekvenser i det värmländska jordbruket.

LRF uppskattar att torkan kostat flera hundra miljoner kronor i Värmland.

Det växte dåligt och fodersituationen blev besvärlig. Även spannmåls- och potatisskördarna drabbades hårt.

– Ingen nu levande människa har upplevt så här svaga skördar, säger Patrik Ohlsson, ordförande i LRF Värmland.

– Det skiljer sig mellan gårdar och områden, men den generella bilden är att torkan orsakade missväxt. Det var en katastrofskörd och för enskilda företag kommer det innebära ekonomiska problem i många år framöver.

Sommaren märks även på andra sätt. Ett exempel är att kor som inte producerat lika mycket mjölk som vanligt har fått kalvar som är mindre i växten.

Torkan satte fokus på vikten av att kunna bevattna odlingar. Anläggningar som finns på gårdar som producerar potatis och grönsaker behöver bli fler.

– Vi måste skaffa oss bättre möjligheter för bevattning. Det måste vara lönsamt att bevattna de flesta år, så att man på gårdarna har råd att ha anläggningar. Nu är energikostnaderna så höga, som en konsekvens av höga energiskatter, att svenska bönder inte konkurrenskraftigt har råd att ha bevattningsanläggningar, säger Patrik Ohlsson.

– Inte bara lantbruket utan samhället behöver också säkerställa att vi har buffertar på ett annat sätt än vi skaffat oss. Lantbruk behöver ha större buffertar av foder och pengar, och för att kunna ha det måste vi ha med oss politiken som skapar regelverken och finanssystemet som lånar ut pengar till oss.

Sommarens torka har inneburit förlorade intäkter. Och det handlar om stora belopp.

– Man pratar om att kostnaderna för torkan är tio miljarder kronor på gårdsnivå i svenskt lantbruk.

Det finns ingen exakt siffra för Värmland.

– Men det är flera hundra miljoner kronor, säger Patrik Ohlsson.

Risk för ökade angrepp av granbarkborre

Bränder, plantor som torkade bort – och ett bord dukat för granbarkborren.

I skogen kommer den varma sommaren att göra sig påmind även under 2019.

Bränderna förstörde skog för miljonbelopp. I de två största – den norr om Ekshärad och den i Björneborg – brann nästan 300 hektar enligt Skogsstyrelsen.

Men värmen drabbade de värmländska skogarna på fler sätt.

Nyplanterad skog tog stryk.

– Vi har haft torkskador på skog som planterades i våras. Det har varit värre skador än på många år. Det är allvarligt, för det är skog som planteras inför framtiden, säger Hans Källsmyr, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen.

Sommaren befaras också ha varit gynnsam för granbarkborren, en skalbagge som angriper granskog och kan orsaka stora skador.

– På grund av torkan och värmen kunde granbarkborren svärma två gånger, så den producerade dubbla generationer i år. Det har byggts upp en stam av granbarkborrar som är större än tidigare så det finns risk för ökade angrepp under 2019, säger Hans Källsmyr.

Relativt lågt tryck på sjukvården

Landstinget i Värmland påverkades inte så mycket av värmen som man kanske skulle kunna tro, enligt Petra Svedberg, chef för slutenvården.

– 2018 var inget exceptionellt, trots att vi hade varmt så länge. Kommunerna har gjort ett jättejobb med våra äldre som gör att det inte har varit så stor påverkan som det skulle ha kunnat vara, säger hon.

Värmen var i sig jobbig för både patienter och personal och ledde till akutinköp av en del kylaggregat. Men kostnadsmässigt påverkade det bara marginellt, enligt Petra Svedberg.

Länsstyrelsen har förbättrat beredskapen

För länsstyrelsens del blev brandflyget tre gånger dyrare 2018 än 2017, enligt Patrik Norling, tillförordnad försvarsdirektör på länsstyrelsen. Det innebär en merkostnad på ungefär en och en halv miljon.

– Vi utökade antalet flygningar per dag under en tvåveckorsperiod.

Till det kom ytterligare runt en kvarts miljon för personalkostnader och hantering av slangar.

Vad drar ni för lärdomar av sommaren?

– Lärdom nummer ett är att beredskap för extraordinära händelser måste man ha året om.

Högsommar och julhelger har traditionellt varit en lugn period för länsstyrelsen, men framöver är beredskapen bättre.

– Vi har fler chefer i tjänst och vet var andra nyckelpersoner finns, säger Patrik Norling.