Bruken är globaliseringens vinnare

Ledare
PUBLICERAD:
Gruvöns bruk är en globaliseringens vinnare.
Foto: Lisa Olaison
Värderingen är runt 100 miljarder svenska kronor när verkstadskoncernen ABB säljer sin kraftnätsdivision. Och de många miljarderna ger köparen – japanska företaget Hitachi – kontroll över världsledande kompetens och produktion inom området kraftöverföring.

Av kräftnätsdivisionens nära 5 000 anställda arbetar omkring 2 700 personer i bruksorten Ludvika. Affären utmanar därför på sätt och vis en fast förankrad föreställning om samtiden – den om att rostbälten breder ut sig utanför storstäderna.

I dag finns det en idé om att de svenska bruksorterna är utarmade. Framtiden sägs istället finnas i städerna. När den långsiktiga konkurrenskraften för näringslivet diskuteras kretsar ofta frågeställningarna kring hur Stockholms it-kluster skall kunna attrahera unga talanger från utlandet. Ibland kan det närmast låta som att ödesfrågorna är skatten på personaloptioner och hur tillgången till attraktiva lägenheter kan säkras innanför tullarna.

Att ABB för jättesummor säljer majoriteten av kraftnätsdivisionen – vars kompetenscentrum finns i gammal bruksbygd – pekar dock på att idén om att bruksorterna är döende inte stämmer. Vid närmare granskning visar det sig istället att de svenska bruksorterna på många håll är globaliseringens vinnare. En resa genom Industrisverige ger en imponerande bild av världsledande produktionsenheter – Gruvön i Grums, SSAB i Luleå, Siemens i Finspång och Husqvarna, vars lokaliseringsort inte behöver förtydligas, är några exempel.

Utmärkande för de gamla företagen är också förmågan till omställning. När den gamla arbetsgivaren försvinner dyker det många gånger upp nya verksamheter, ofta startade av anställda som tidigare inte har realiserat affärsidéerna de har burit på. Och en ort som visar hur omfattande omställningen kan vara är den gamla textilstaden Norrköping, som numera är den kommun som producerar mest papper i hela landet.

Att det i småorter finns världsledande kompetens beskrivs dock sällan. Istället importeras förklaringsmodeller från USA och Storbritannien som säger att bruksorternas utarmning är orsaken till den växande populismen – det är varför klyftan mellan stad och land växer. Ett exempel på hur den här beskrivningen har slagit igenom är att de mindre orter som statsminister Stefan Löfven (S) har besökt under senare år av flera medier har beskrivits som ”Trumpland”, som i Svenska Dagbladet (4/2 2017). Dagens Nyheter gjorde även tidigare i år en artikelserie om rostbälten, där det slogs fast att sådana finns i bland annat Småland, Skåne, Dalsland, Jämtland och Lappland.

Och visst finns det problem på flera orter. På en del platser har det aldrig kommit en ny stor arbetsgivare efter att den gamla lade ner. Dessutom ökar spänningen mellan stad och land. Men att generellt räkna ut de svenska bruken och värdeskapandet utanför storstäderna är direkt felaktigt. Det visar ABB:s senaste affär med närmast överdriven tydlighet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.