Allmän rösträtt 1989, och god jul!

Krönikor
PUBLICERAD:

I måndags firades det. Kungen och kronprinsessan kom till Riksdagen för att fira hundra år av svensk demokrati och allmän rösträtt och det var till och med utlyst en allmän flaggdag för detta speciella tillfälle.

Glädjen och stoltheten över rösträtten spreds i medier och sociala kanaler, dagen lång. Vackert så, det är alltid rätt att fira demokratin. Det är bara det att själva grundpremissen just i måndags inte stämde.

Vi fick inte allmän rösträtt i Sverige förrän 1989.

De som var omhändertagna av fattigvården, de som inte hade gjort lumpen, de som var försatta i personlig konkurs, de som satt i fängelse eller de som var romer/samer/resande fick ingen rösträtt den 17 december 1918.

Värnpliktsvägrarna fick rösträtt 1922. Fängelsekunder fick rösträtt 1937. Den som befann sig i fattigvårdens omsorg fick rösträtt 1945, liksom den som var försatt i konkurs.

1959 fick romerna rösträtt. Det var första gången i deras 500-åriga historia i Sverige som de fick rätt att bli bofasta och romska barn fick rätt att gå i skolan. Innan 1959 var de inte tillåtna att stanna på samma plats en längre tid och uppfyllde därför inte statens krav på att kunna folkbokföras.

Och alla de som var omyndigförklarade, på grund av förståndshandikapp, psykisk sjukdom eller annat (jag har till exempel en man bakåt i släkten som misstänktes vara homosexuell och sattes på dårhus av sina föräldrar) de fick inte heller rösta. Dessa omyndigförklarade medborgare fick inte rösträtt förrän 1989, då möjligheten att omyndigförklara togs bort.

Jag begriper väl också att innebörden av “allmän” är annorlunda nu än för 100 år sedan. Då uppenbarligen något som bara gällde den som är redbar, enligt den tidens sätt att se det. En god medborgare, en som inte låg samhället till last.

Men numera innebär uttrycket “allmän rösträtt” varje myndig medborgares rätt att delta i allmänna val (fast inte alla allmänna val, här inskränks rösträtten av medborgarskap).

Många fick rösträtt enligt principbeslutet som fattades 1918, kvinnor till exempel, och det var ju bra, men någon allmän rösträtt var det faktiskt inte tal om.

Men vill vi kan vi ju slå till och fira 30 år av allmän rösträtt nästa år :)

Med det sagt - jag önskar er en riktigt god jul!

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.