520 lastcontainrar – så mycket kött äter vi

Miljö | Värmland och klimatet
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Värmlänningarna äter tillsammans cirka 15 miljoner kött om året.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Cirka 15 miljoner kilo. Så mycket kött äter värmlänningarna varje år. Det vill säga 520 proppfulla lastcontainrar.
Djurhållningen står för en stor andel av världens totala utsläpp, samtidigt som betande djur bidrar till en rik natur.

En genomsnittlig person har ungefär 50 till 55 kilo kött på gaffeln om året.

Svenskarnas köttkonsumtion, ben och svinn inräknat, låg ungefär på 85 kilo per person år 2017. Det är en ökning med nästan 20 kilo per person från 1990.

– Det beror nog främst på att köttet blivit så mycket billigare sedan vi gick med i EU, säger Elin Röös, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Värmlänningarnas årliga köttkonsumtion kräver 520 lastcontainrar.
Foto: Grafik: Viktor Sunnemark

Ökningen har avstannat på senare år och i fjol minskade köttätandet med 2,6 procent. Det är den största minskningen sedan 1990-talet, vilket kan bero på att det i dag är trendigt att äta växtbaserad mat och att miljön har blivit en allt hetare fråga.

– Det är inte otroligt att det är därför, säger hon.

Enligt en Sifoundersökning, på uppdrag av SVT Nyheter, har allt fler svenskar dragit ner på sin köttkonsumtion för klimatets skull.

Klimatpåverkan

Trots en minskning så står djurproduktionen för nästan 15 procent av världens totala växthusgasutsläpp.

Elin Röös, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, säger att vi måste minska vår köttkonsumtion stort om vi ska nå klimatmålen
Foto: Privat

Vad beror det på?

– Man kan säga att det är tre saker, säger Elin Röös.

Först är det metanutsläppen från idisslarna, som kor och lamm, menar hon.

– Men också getter, och bufflar som man har i andra länder.

Ett kilo nötkött (utan ben) orsakar mellan 23 och 39 kilo växthusgaser.

För det andra är det fodertillverkningen.

– När man producerar foder så blir det dels koldioxidutsläpp från traktorn, dels lustgasutsläpp från åkrarna.

Vi i den här delen av världen som äter mest kött äter dubbla mängder jämfört med världsgenomsnittet. En början är att komma ner dit

Detta gäller då främst djur som inte betar: gris och kyckling. Men de släpper ut mindre än till exempel nötkreatur. Ett kilo griskött (utan ben) orsakar 5–8 kilo växthusgaser.

– Och den tredje är gödselhanteringen.

Utöver det står också djurtransporterna för utsläpp.

– Men det är en jätteliten del i det stora hela.

Biologisk mångfald

Samtidigt bidrar djur som betar till ökad biologisk mångfald, betesmarken blir också tålig och hanterar förändring bättre.

– Betande djur är väldigt viktiga. Men då gäller det att djuren får vara på de markerna och inte i stall, som de i stor uträckning är i dag. Och så får man ha lagom många och försöka hitta ett så klimateffektivt sätt som möjligt att vårda marken och djuren, säger Elin Röös.

Det finns plats för en viss mängd kött i kosten och då är det jättebra att det kommer från de betande djuren som gör nytta

Hon anser att vi måste äta betydligt mindre kött i framtiden om vi ska nå våra klimatmål.

– Vi i den här delen av världen som äter mest kött äter dubbla mängder jämfört med världsgenomsnittet. En början är att komma ner dit.

– Sedan beror det också på hur långt vi kommer med andra utsläpp som bil- och flygtransporter, hur vi bor och värmer våra hus, och hur vi konsumerar. Det är också viktiga delar. Så det är svårt att säga exakt hur mycket mindre kött vi behöver äta.

Värmlänningarna behöver alltså, enligt Elin Röös, äta max 7,5 miljoner kilo kött per år, i stället för de 15 miljonerna vi äter i dag om vi ska ha en chans att nå klimatmålen.

För att lyckas betyder det inte att alla ska behöva bli vegetarianer och veganer. Men det är samtidigt väldigt bra att vissa blir det, berättar Elin Röös.

– Det gör ju att det finns mer kött till dem som känner att de verkligen vill ha det. Det finns plats för en viss mängd kött i kosten och då är det jättebra att det kommer från de betande djuren som gör nytta. Men man måste reglera den här mängden djur så det inte blir för mycket utsläpp.

Rekommenderar högst 500 gram

Livsmedelsverket rekommenderar att man ska äta under 500 gram rött kött och chark i veckan.

– Gränsen baseras på vissa cancerformer som är förknippat med rött och processat kött.

Det handlar om till exempel tjock- och ändtarmscancer. Enligt Dagens Nyheter beräknas svenskarna ligga över gränsen, att vi äter i genomsnitt 574 gram i veckan.

Källor: Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Dagens Nyheter, Naturskyddsverket.

Så mycket kött äter vi

Enligt Livsmedelsverket äter vi cirka 50 till 55 kilo kött om året.

I Värmland bor ungefär 280 000, vilket ger siffran att vi äter cirka 14 700 000 (avrundat till helt tal, 15 miljoner) kilo kött per år.

En sedvanlig fraktcontainer har en maxlast på 28 300 kilo. Alltså köttmängden vi äter i Värmland krävs avrundat till 520 containrar att frakta.

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.