Välkommet tiggeriförbud

Ledare
PUBLICERAD:
Snart ett mer sällsynt inslag.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Tiggare kan komma att bli ett allt mer ovanligt inslag på gatorna. Högsta förvaltningsdomstolen har nämligen godkänt Vellinges tiggeriförbud. Förhoppningsvis kan nu fler kommuner införa förbud.

Den skånska kommunen ville införa förbud mot tiggeri på vissa avgränsade platser. Men den har tidigare fått nej av länsstyrelsen, förvaltningsrätten och kammarrätten. Men nu har alltså Högsta förvaltningsdomstolen fattat beslut om att Vellinge skall få införa tiggeriförbud på särskilt avgränsade områden genom lokala ordningsföreskrifter.

Kritiker brukar invända att tiggeriförbud gör mer skada än nytta. Visserligen går det inte att bortse från att många av de som tigger lever i fattigdom, inte har någon utbildning och står långt från arbetsmarknaden i Rumänien och Bulgarien. Romer har dessutom under en lång tid marginaliserats i sina hemländer. Medlidande med de som har det sämre skall inte ses som fel.

Men tiggeri är inte en solidarisk lösning för att rädda människor från fattigdom. Sverige kan inte heller lösa problem som finns i andra länder. Det verkar allt fler har förstått. Enligt undersökningar av både Aftonbladet/Inizio och Novus har stödet för ett tiggeriförbud ökat under de senaste åren.

Det går inte längre att ignorera att tiggeri i många fall kan vara kopplat till organiserad brottslighet. I början av april 2017 hittades en man svårt misshandlad i ett dike utanför Växjö. Han hade lämnats för att dö efter att ha vägrat att tigga. Senare åtalades åtta personer för att ha att tvingat ett 40-tal personer att tigga, misshandla och hota dem.

Efter att Vellinge nu fått ja till att införa ett förbud verkar fler kommuner vilja följa efter. I Kungsbacka röstade kommunfullmäktige i höstas ja för ett tiggeriförbud, men de stoppades av länsstyrelsen i Halland. Nu kan kommunen åter igen få chans att införa det.

Även Danderyd, Landskrona och Österåker är några kommuner som är intresserade av att införa förbud. I Eskilstuna fattade kommunfullmäktige det innovativa beslutet, i en regel i sin lokala ordningsstadga, att den som ämnar tigga inom vissa områden i kommunen måste söka ett särskilt tillstånd hos polisen, men även detta satte länsstyrelsen stopp för. Beslutet öppnar nu för Värmland att följa efter. Frågan är dock om det finns tillräcklig politisk vilja.

Människor som lever i fattigdom och som försöker få ihop ett levebröd genom att tigga på gatorna i Sverige kan inte hjälpas långsiktigt av allmosor. Förändringar behöver ske i hemländerna. Det är i första hand där som den rätta boten kan ges.

Claes Ling-Vänners, nationell samordnare som nyligen varit i Rumänien (SvD 9/10) menar att bilden av att folk svälter i Rumänien inte stämmer. Han menar att det finns ett skyddsnät och att frågan om tiggeri är mer komplex än vad den har framställts som. Det är inte alltid de mest utsatta medborgarna som reser i väg. Samtidigt är det brist på arbetskraft till enkla jobb i landet. Anställda tas då in från Vietnam, Kina, Nepal, Turkiet och Filippinerna.

Att se tiggare på gatorna borde vara en tid som är förbi. Men när verkligheten är en annan behövs förbuden och på sikt också ett nationellt sådant. På samma gång behöver frågor ställas om vad som är bäst för människor som reser för att tigga och om rätt saker görs för att hjälpa.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.