• idag
    14 juli
    13°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.6 mm
  • onsdag
    15 juli
    18°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      2.1 mm
  • torsdag
    16 juli
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    17 juli
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    18 juli
    22°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Den svenska tillväxten tvärnitar

Debatt
PUBLICERAD:
Illa genomförda offentliga upphandlingar kostar skattebetalarna 100 miljarder kronor per år. Slarv, fusk och brott inom bidragssystemen kostar ytterligare 20 miljarder, skriver Christian Ekström.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Och Sverige är illa rustat. För trots finansministerns (åtminstone tidigare) goda självförtroende vad gäller svensk ekonomi så finns mycket att bekymra sig över, skriver Christian Ekström.

Den svenska ekonomin – som finansminister Magdalena Andersson (S) beskrivit som en Tesla – gör nu en tvärnit. Tillväxten minskade under tredje kvartalet i år och hushållens konsumtion minskar. Det är första gången svensk tillväxt dämpas sedan 2013. Men våra politiker, från höger till vänster, har ägnat snart tre månader åt vem-tar-vem-leken i regeringsfrågan istället för att fokusera på de stora utmaningar som Sverige står inför.

Det parlamentariska läget har också lett till att Allianspartierna lade fram separata budgetförslag. Förslagen är bättre en den övergångsbudget som regeringen lade och innehåller till viss del viktiga åtgärder såsom sänkta jobbskatter. Men de strukturella reformer som Sverige såväl behöver lyser med sin frånvaro.

De flesta experter är överens om att lågkonjunkturen står för dörren. Och Sverige är illa rustat. För trots finansministerns (åtminstone tidigare) goda självförtroende vad gäller svensk ekonomi så finns mycket att bekymra sig över. Svensk ekonomi har hackat betänkligt trots en hittills stark global tillväxt under mandatperioden.

BNP-tillväxten per person 2018 beräknades tidigare i år till 1,3 procent, vilket är normala siffror för en lågkonjunktur men inte för den högkonjunktur som Sverige fortfarande befinner sig i. När den viker kommer tillväxten att sjunka ytterligare, vilket får betydande ekonomiska konsekvenser för såväl hushåll som stat och kommuner.

Ska Sverige kunna ta sig an dessa problem krävs omfattande reformer på både kort och lång sikt. Först och främst behövs snabba åtgärder för att inte ytterligare sakta ner ekonomin. Skatterna på arbete och företagande behöver sänkas. Framför allt bör den skadliga och för statskassan dessutom kostsamma värnskatten avskaffas. Därtill behöver symbolskatter utan annan effekt än att hämma tillväxten, exempelvis kemikalie- och flygskatten, tas bort.

Det krävs också kraftigt minskade offentliga utgifter. I tuffare ekonomiska tider är det nödvändigt att se över kostnadskostymen, något som hushållen ständigt gör. Allt fler experter talar om vikten av en skattereform. Och gott så. Men innan dess behöver Sverige en rejäl utgiftsreform.

Stora belopp finns att hämta i bättre kontroll och uppföljning. Illa genomförda offentliga upphandlingar kostar skattebetalarna 100 miljarder kronor per år. Slarv, fusk och brott inom bidragssystemen kostar ytterligare 20 miljarder. Och Svenskt Näringsliv tillsammans med Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har uppskattat effektiviseringspotentialen i benchmarking till 60 miljarder i kommuner och landsting. Detta är bara några få exempel. Den offentliga sektorn behöver också prioritera hårdare och fokusera på kärnuppdraget. Jipposatsningar som OS, skidhoppbackar och oklara näringslivsstöd är inte med nödvändighet stat och kommuners uppgift.

Sist men inte minst krävs på lång sikt en politisk ambition att göra Sverige till ett framgångsland för arbete, utbildning, forskning och innovation. Ett land där den som vill har möjligheter att lyckas – därför att grundläggande samhällsfunktioner fungerar väl, utbildning och forskning är världsledande på alla nivåer och den som arbetar, studerar och startar företag får behålla en större del av vad denne tjänat. Bara så kan Sverige bygga en verkligt stark ekonomi och därmed stå bättre rustat för framtida konjunkturnedgångar och andra kommande utmaningar.

Christian Ekström

Vd, Skattebetalarna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.