Näste man till rakning

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Statsminister Stefan Löfven (S) på väg upp i rulltrappan för att hålla en pressträff angående regeringsbildningen (181212)
Foto: Anders Wiklund/TT
Likt Moderaternas Ulf Kristersson före honom är det nu Socialdemokraternas Stefan Löfvens tur att bli nedröstad som regeringsbildare av riksdagen. Talmannen Andreas Norléns (M) försök att pressa fram en regering går långsamt framåt.

Det råder ingen tvekan om att riksdagen i morgon kommer att rösta nej till att låta Stefan Löfven bilda regering tillsammans med Miljöpartiet. Detta står klart sedan Centern efter mycket om och men meddelat att det inte stödjer en S-ledd regering då en sådan tydligen inte skulle föra en centerpartistisk politik. Därefter har även Liberalerna aviserat att de kommer att rösta nej till Löfven, om än på den något mindre ideologiskt solida grunden att Centern redan har hoppat av samarbetet.

Men ska det bli någon regering måste processen fortskrida mot sitt tvingande slut. Omröstningen om Löfven är den andra, skulle riksdagen rösta nej även till en tredje och fjärde kandidat blir det automatiskt nyval. Det är detta som möjligen kan få Centerpartiet att åter se en smula nyktert på saken. Men partiet har en gedigen partikassa och har råd med en till valrörelse.

Enligt traditionell logik borde ett parti straffas om det beter sig såsom C och Annie Lööf har gjort. Partiet gick till val på att bilda en alliansregering, något man sedan avstått från för att i stället förhandla med Socialdemokraterna. C säger sig vilja hålla Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet borta från inflytande. Ändå var Lööf beredd att stödja en S-regering som skulle vara beroende av Vänsterpartiets mandat om hon bara fått tillräckligt mycket i utbyte. Däremot röstade partiet nej till att låta Kristersson bilda regering tillsammans med Kristdemokraterna och driva ren allianspolitik. Detta påstods bero på att en sådan regering inte skulle kunna freda sig mot SD. Detta till trots har C och L släppt igenom den budget för 2019 som M och KD lägger fram och som är tillkommen på samma sätt som de avsåg att regera.

Det verkar onekligen som att drömmen om att Lööf själv ska bli statsminister är svår att släppa. I stället för att bestämma sig för om partiet vill ha en borgerlig regering eller ett vänsterdito drar C ut processen in absurdum genom att vägra släppa tanken på en fluffig centerhimmel. Stundens allvar har helt enkelt inte slagit Centern än.

Norlén har visat sig vara en försiktig talman och vill nog egentligen inte slösa bort ytterligare en omröstning. Men han bör likväl överväga att, när riksdagen väl har avvisat Löfven, snarast avisera att riksdagen senast en vecka därefter ska ta ställning till att låta Lööf bilda regering. Möjligen kan en sådan omröstning tillsammans med hotet om nyval skaka liv i Centerpartiets borgerliga lustar. Och L verkar redo att stödja vem som helst för att slippa ett nyval. Det finns en antisocialistisk majoritet i riksdagen som är villig att i vart fall anta en budget, tillsätt nu också en regering.

Varken C eller L har något att vinna på ett nyval. Låt vara att L har mer att förlora. Den tillit som alliansen tidigare byggde på finns inte längre kvar, men det går att bygga upp den igen. Antingen tillsammans i regering eller som regerings- och stödpartier. Men borgerlig politik kommer bara att föras av en borgerlig regering.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.