• idag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    1 okt
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    2 okt
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    3 okt
    15°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Säkerhetspolisen måste avlyssna

Ledare
PUBLICERAD:
Säkerhetspolisens chef Klas Friberg är bekymrad.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Säkerhetspolisens chef Klas Friberg menar att teknikutvecklingen har sprungit ifrån lagstiftningen och går ut över verksamheten. En ny lagstiftning brådskar för att hantera hot Sverige står inför.

Nu efterfrågar myndigheten bland annat att kunna ta del av uppgifter från signalspaning även under pågående förundersökning, reglering av teleoperatörernas datalagring så att information lagras och möjlighet att använda hemlig dataavläsning (DN 6/12). I en allt mer orolig värld skall förslagen inte avfärdas. Istället behövs en nykter syn på personlig integritet och hur metoder kan utvecklas för att få fram effektiva sätt att bekämpa grov brottslighet.

Det var i samband med att EU införde ett nytt datalagringsdirektivet år 2006 som debatten om personlig integritet och datalagring blossade upp. Direktivet innebar att Sverige kunde tvinga tele- och internetleverantörer att lagra generell information om vad kunderna gör och vem de ringer. Uppgifterna skulle sedan lagras i sex månader och i högst två år. Enligt Säkerhetspolisen gav detta möjlighet att kunna driva underrättelse- och utredningsarbete. Myndigheten kunde då få svar på frågorna när, vad och hur olika brottslingar har kommunicerat med varandra och var de befann sig.

Tio år senare förändrades förutsättningarna i och med en dom i EU-domstolen år 2016. Tele- och internetoperatörer behövde inte längre lagra uppgifter. Domen slog fast att stred mot de grundläggande rättigheterna om integritet, privatliv och yttrandefrihet. Det är önskvärt att människors integritet värnas, men extremister, spioner och kriminella skall inte kunna hålla sig under radarn. Domen har medfört att Säkerhetspolisen har fått det svårare att få tag i information. I många fall är den fragmenterad och av sämre kvalitet än tidigare. Det har fått allvarliga konsekvenser menar de.

I ett delbetänkande av Utredningen om hemlig dataavläsning konstateras att mer än 90 procent av den avlyssnade internettrafiken är krypterad, vilket innebär att de brottsbekämpande myndigheterna bara kan läsa av mindre än tio procent av den datakommunikation som får avlyssnas eller övervakas. Det motiverar varför Säkerhetspolisen behöver nya verktyg.

Men det blir också uppenbart i Säkerhetspolisens årsbok för 2017. Där konstateras det att säkerhetsläget i världen har försämrats och att hoten mot landet är större än vad de varit på många år. Det största hotet kommer från extremistmiljöer. De växer och det är en utveckling som oroar. I dag har antalet individer som anslutit sig till extremistiska miljöer ökat från ett hundratal till ett tusentals personer.

I andra länder finns det lagstiftning som möjliggör hemlig dataavläsning. Danmark införde detta redan 2002, sedan dess har både Finland och Norge infört motsvarande lagstiftning. De har lyckats kombinera nya metoder med att försvara medborgarens personliga integritet.

Teknikutvecklingen innebär att nya metoder kan tas fram för att stävja kriminella. Det är naturligt att vilja värna integriteten, men samtidigt står det inte i motsatsförhållande till en brottsbekämpning som kan ta hänsyn till hög integritet och rättssäkerhet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.