Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

Beslut om träbyggnadsstrategi i Arvika är fel väg för kommunen

Debatt
PUBLICERAD:

Redan i dag finns klimatförbättrad betong och branschen fortsätter nu arbetet med målsättningen klimatneutral betong, skriver Malin Löfsjögård.

Att bygga hållbart och långsiktigt handlar också om att anpassa byggnaderna för framtidens klimat. Därför blir det extra viktigt att använda robusta material och byggmetoder som ger täta och fukttåliga hus, skriver Malin Löfsjögård.
Foto: Svensk betong

Arvika kommun, precis som övriga kommuner i Sverige står inför stora utmaningar då det gäller efterfrågan på bostäder. Merparten av flerbostadshusen i Sverige är byggda med betongstomme. Betong är ett robust och långsiktigt hållbart material. Betong brinner inte, möglar inte och kan återvinnas till hundra procent och har också en mycket god förmåga att ta upp koldioxid under driftsfasen.

I december planerar kommunstyrelsen i Arvika att fatta beslut om en träbyggnadsstrategi vilket kommer att innebär att kommunen i framtiden ska prioritera trä som byggmaterial. Genom att anta en träbyggnadsstrategi tror sig kommunen bidra till minskade koldioxidutsläpp.

Ett av de vanligaste argumenten för användningen av trä som byggmaterial är att man hänvisar till stora mängder koldioxidutsläpp i samband med produktionen av cement och betong. Betong- och cementindustrin lägger i dag ett stort fokus på att minska miljöpåverkan och koldioxidutsläppen. Redan i dag finns klimatförbättrad betong och branschen fortsätter nu arbetet med målsättningen klimatneutral betong.

Dock är koldioxidutsläppen inte den enda miljöfaktorn som ska beaktas när man pratar om hållbart byggande. Sverige har 16 nationella miljömål och det är viktigt med ett livscykelperspektiv, och en bred ansats som tar hänsyn till så många miljömål som möjligt. Då räcker det inte att bara fokusera på själva utsläppsfrågan. I dag finns heller inte vetenskapligt stöd för att ett byggmaterial generellt är bättre ur klimatsynpunkt än andra material. Tvärtom visar genomförda studier att det är egenskaper och faktorer i det specifika projektet som avgör.

Att bygga hållbart och långsiktigt handlar också om att anpassa byggnaderna för framtidens klimat. Därför blir det extra viktigt att använda robusta material och byggmetoder som ger täta och fukttåliga hus. I vårt arbete är också kvalitetsfrågan viktig. Man ska kunna bygga mer hållbart med hög kvalitet och veta att kvaliteten håller över tid.

Det är positivt att energianvändningen i nybyggda hus sänkts kraftigt men det har fortfarande stor betydelse hur till exempel lufttätheten i en byggnad håller över tiden, det påverkar både energianvändningen och klimatpåverkan. Eftersom betong är ett tungt material finns stora möjligheter till energieffektivisering och låg energiförbrukning under en byggnads livsperiod.

Tänk om det vore så enkelt som att lösningen på ett mer hållbart och effektivt byggande är att bara bygga med ett visst byggmaterial. Men så enkelt är det inte. Varje projekt har sina krav och förutsättningar och det handlar om rätt material på rätt plats utifrån det specifika projektet ur ett livscykelperspektiv baserat på korrekt och vetenskaplig fakta.

Jag välkomnar självklart en fortsatt diskussion kring ett framtida hållbart och klimatsmart byggande i Arvika kommun. Dock är det viktigt att de argument som förs fram i debatten har vetenskaplig grund och stämmer överens med verkligheten.

Jag är övertygad om att företrädarna i Arvika kommun är medvetna om behovet av att bygga nya bostäder för att kunna behålla och öka befolkningen och tillväxten. För att detta ska vara möjligt så måste dock varje kommun skapa bästa möjliga förutsättningar för byggande av hållbara bostäder. Detta gör man inte genom att prioritera ett visst byggmaterial och besluta om en träbyggnadsstrategi för Arvika kommun.

Malin Löfsjögård

Vd, Svensk Betong

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.