OSSE. I september bevakade valobservatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa det svenska valet. Nu har en slutrapport släppts. De menar att valhemligheten borde stärkas.
Det är första gången som valobservatörer från organisationen granskar ett val i Sverige. Resultatet blev sex rekommendationer som skall göra valsystemet bättre. En av dessa handlar om att valhemligheten inte kan garanteras i Sverige. Lauren Baranowska, från avdelningen för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, menar att valsedlarna visas på ett sätt som synliggör vilket parti väljaren föredrar (SvD 22/11).
En grundbult i demokratin är att medborgarna kan rösta fritt. Det får inte förekomma ovisshet om att något kan gå fel i processen eller att valet har påverkats på ett olämpligt sätt. Om det finns tvivel är risken stor att legitimiteten för det demokratiska systemet undergrävs. Valhemligheten måste också upprätthållas. En väljare skall aldrig behöva vara orolig för att känna sig tvingad att rösta på ett parti den inte stödjer och skall heller inte behöva stå till svars för varför den har röstat som den har gjort.
Efter årets val slogs det, tyvärr, rekord i antalet överklaganden. Det kan jämföras med valet 2014 då endast ett hundratal anmälningar gjordes (SVT 23/9). Bristerna som har rapporterats är till exempel att röstsedlar hade tappats bort och inte blivit räknade. Enligt SVT fanns det problem med att rösträknarna inte hade tillräcklig utbildning och att flera av de extrainkallade rösträknarna inte hade fått samma utbildning som de ordinarie. Länsstyrelserna hade också tagit in personal som inte hade gått igenom myndighetens skärpta säkerhetsprövning. ”Vi har skickat hem ett antal personer där vi kunde konstatera att det inte blivit rätt, och de rösterna är omräknade”, sade avdelningschefen Åsa Ryding till SVT (23/9). Frågan är om det gjordes någon uppföljning av personerna senare och varför det inte hade blivit rätt. Det skulle vara intressant att få svar på.
I förra veckan fattade dock riksdagen beslut om att skyddet för valhemligheten skall stärkas. Nu skall det ordnas avskärmade delar av vallokalen, så att väljarna kan välja valsedlarna utan påverkan och insyn från andra. Det är en positiv utveckling, men åtgärden borde redan ha tagits.
Tidigare har det riktats internationell kritik mot det svenska valsystemet. Den norska professorn i statsvetenskap Jørgen Elklit menar att det finns ingenstans i världen, bortsett från Sverige, som man skulle kalla 2018 års val för hemliga val (SvD 27/10). Redan före valet 2010 försökte Jørgen Elklit och Birgitta Wistrand, doktor i litteraturvetenskap och tidigare moderat riksdagsledamot, påtala att det fanns brister, men de fick kalla handen. Svenska medier, valmyndigheten och politiker hade attityden att allt fungerade perfekt (SvD 13/10 2016). Den inställningen är olycklig. Ett demokratiskt system kräver också förändring.
Sverige brukar ofta beskrivas som bäst i klassen, i alla fall på hemmaplan. Men när det kommer till valsystemet finns det fortfarande rum för förbättringar. Medborgarens valhemlighet skall inte enbart garanteras av hur vederbörande bär sig åt när man tar röstsedlar – den måste staten också kunna tillgodose. För att demokratin skall fungera väl måste politikerna vara beredda på att förbättra valsystemet.