• idag
    22 jan
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

A-kassa tas på krita

Ledare
PUBLICERAD:
Men a-kassan rörde nästa år.
Foto: Henrik Montgomery/TT
I höstas tog a-kassans pengar slut. Larmet fick den rödgröna övergångsregeringen att agera. Anslagskrediten till ersättningarna höjdes i oktober. Detta innebär att kassan kan göra av med 2,2 miljarder kronor extra i år som kommer att budgeteras först 2019.

Orsakerna bakom att kostnaderna ökade är dels att fler har rätt till a-kassa än vad som var prognostiserat. Dels att arbetslösheten inte minskade i den takt som regeringen räknade med under förra hösten. Regeringen hade räknat fel och varit allt för optimistisk. Både verklighetsuppfattningen och prognoserna går att ifrågasätta. Det är nog ett önsketänkande som har styrt hur budgeten har lagts.

Redan inför valet 2014 lovande Socialdemokraterna att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Nu fyra år senare går det att konstatera att inte kommer att bli så. Arbetslösheten i Sverige ligger på 6 procent, vilket är strax under genomsnittet i EU. Polen och Tyskland har en arbetslöshet på 3,4 procent och i Storbritannien är den 4 procent. I september 2014 hade Sverige den 12:e lägsta arbetslösheten i EU. I slutet av 2017 hade Sverige åkt ned till plats 17.

Det går att diskutera om ambitionerna från början var realistiska. Men det står tydligt att de åtgärder som har införts inte har varit tillräckliga. Högkonjunkturen har visserligen inneburit att arbetslösheten har sjunkit. Samtidigt kunde den ha varit lägre på grund av det ekonomiska läget. Andra länder i Europa har lyckats bättre med att sänka arbetslösheten under högkonjunkturen.

Det är inte första gången under året som pengar som regeringen har budgeterat håller på att ta slut. I somras rapporterades att pengarna som är avsatta för Arbetsförmedlingens subventionerade extratjänster började sina (Di 10/8). De är anställningar inom offentlig eller ideell sektor där staten betalar hela lönen och som riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa.

Sedan extratjänsterna infördes 2015 har antalet ökat gradvis. Under det senaste året har antalet exploderat. Även om tanken är att få människor att komma ut i arbete, så gör de inte stor skillnad. Om extratjänsterna räknas bort från statistiken har inte antalet som får riktiga jobb förändrats. Nyttan med subventionerna har bedömts för högt. Risken är dessutom att individens drivkraft att hitta ett riktigt jobb försvinner.

Det är inte bara hos Arbetsförmedlingen och a-kassan som budgetposterna når taket. Både premierna för elcyklar och elbilar är slut. Elbilspremien fylldes så sent som i juli på med 45 miljoner kronor. Det är bidrag som i huvudsak riktar sig till människor som bor i storstäder och kan inte ses som annat än onödiga. I synnerhet som budgeten har överskridits.

Det är illavarslande att arbetslöshetsersättningarna får tas på krita. Att flera budgetposter redan är fulltecknade skall rimligtvis ses som att övergångsregeringen varit allt för verklighetsfrämmande och lagt fram överoptimistiska prognosers i tider där det borde sparas. Det bådar inte gott när konjunkturen vänder till det sämre. Det är då som de sparade slantarna borde användas.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.