Skogsbruket är med och skapar den biologiska mångfalden i samarbete med naturen själv. Utan en markägares skötsel av sin skog skulle inte alla dessa naturvärden uppstå, skriver Kjell-Arne Ottosson.
Svar till Stina Bergström (NWT 15/11) och David van der Spoel (16/11).
Min artikel om äganderätten i skogen (8/11) har fått svar både från Stina Bergström, före detta riksdagsledamot för Miljöpartiet (15/11) och David van der Spoel, talesperson för organisationen Skydda skogen (16/11). De verkar ha en syn på skogen, att dess enda funktion är att skapa och vara ett rum för biologisk mångfald.
Stina Bergström tycks missförstå min syn på markägarens betydelse för förekomsten av naturvärden i skogen. Skogsbruket är med och skapar den biologiska mångfalden i samarbete med naturen själv. Utan en markägares skötsel av sin skog skulle inte alla dessa naturvärden uppstå. Många av de områden som i dag klassas som naturhänsyn, nyckelbiotoper etc är inte orörd mark. Detta har jag upplevt på marker i min egen närhet där bl a en 15-årig granplantering skulle skyddas.
Sedan är det självklart så att det till stor del beror på markägaren om de biologiska värden som uppstår i skogen verkligen blir kvar. Den som inte tar miljöhänsyn får en skog med färre naturvärden. Den som är miljömedveten får högre naturvärden och straffas i dag för detta. I nuläget röjer eller avverkar en del markägare för att förebygga uppkomsten av skyddsvärda miljöer. Detta eftersom man riskerar att förlora både brukanderätt och inkomster. Det är ett oerhört stort slag mot den enskilde markägaren när en produktionsskog som skötts i många år och ska avverkas plötsligt beläggs med avverkningsförbud.
David van der Spoel tycks leva i en helt egen verklighet när han förnekar att markägare förlorar rätten att bruka sin mark utan att få ersättning. Har han inte läst på om artskyddsförordningens tillämpning och om hur nyckelbiotopsklassningen sker? Har han ingen förståelse för att markägare känner sig rättslösa?
Påståendet att markägare får dubbelt betalt för nyckelbiotoper faller på sin egen orimlighet. Tror van der Spoel att markägarna är så dumma att de protesterar mot att få dubbelt betalt? Nej, opinionen mot nyckelbiotopsklassningarna har vuxit fram just för att många små näringsidkare ser hur deras ekonomiska kalkyler raseras.
Skogen binder kol under sin tillväxt och bidrar därför till att dra kol ur atmosfären. Skogen har potential att göra stor klimatnytta genom att bränslen från skogsråvara ersätter fossila bränslen. Detta konstaterar också miljömålsberedningen med representanter från sju riksdagspartier. Uttaget av skogsråvara i Sverige kan öka samtidigt som miljömålen uppnås.
Vi ska ha ett gott skydd för den biologiska mångfalden i Sverige. Detta uppnår vi bäst genom att staten skapar ett förtroendefullt samarbete med skogsägarna där skogsägarna också ges en rättssäkerhet som är värdig ett sådant väl utvecklat land som Sverige.
Kjell-Arne Ottosson (KD)
Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson