Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

Utan pengar inget försvar

Ledare
PUBLICERAD:

Saknas. I regeringens övergångsbudget står försvaret utan tidigare utlovade satsningar. Sammanlagt behövs det tre miljarder mer i anslag för 2019. Överbefälhavaren Micael Bydén har tidigare sagt att detta kommer att få stora konsekvenser för all stridskraft.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ger inte försvaret tillräckligt med pengar.
Foto: Tomas Bengtsson/TT

Riksdagens försvarsbeslut från 2015 innebar en satsning på ökade anslag till försvaret. I övergångsbudgeten finns dessa dock inte med. Nästa år behövs närmare tre miljarder kronor mer och fram till år 2025 behöver försvaret ytterligare 64 miljarder kronor, enligt Bydén. Det är dessutom illavarslande att Ekonomistyrningsverket i en rapport (7/11) har konstaterat att det snarare krävs totalt 88 miljarder kronor extra fram till 2025.

Brigadgeneral Mats Ström, Försvarsmaktens tillförordnade kommunikationsdirektör, menar att lägre anslag kommer att resultera i minskad användningen av till exempel stridsflyg, fartyg och fordon. Men också övningsverksamheten kommer att påverkas. Detta eftersom planeringen för den sker redan nu och om Försvarsmakten inte har pengar så stoppas förberedelserna. Mats Ström menar att det inte är säkert att det går att återta planeringen inför övningarna med full kraft om pengarna tilldelas senare (SvD 15/11).

En övergångsbudget skall inte innehålla några politiskt kontroversiella förslag. Men regeringen har ändå valt att införa sänkt skatt för pensionärer. Det motiveras med att det finns en tydlig majoritet i riksdagen för förslaget och att sänkningen annars riskerar att skjutas upp ett år. Men samma argument borde även vara giltiga för försvaret.

Försvaret får inte sättas på sparlåga. Särskilt inte när det är tänkt att verksamheten skall expandera. Detta gäller inte minst för personalförsörjningen. I våras återinfördes och utökades värnplikten med syftet att fler skall utbildas. Detta kräver att det finns personal som kan utbilda rekryter.

Försvarsmakten behöver bli en attraktiv arbetsplats som både kan behålla och attrahera ny personal. Extra pengar till organisationen är inte allt och kan inte alltid skapa en god arbetsmiljö. Men om försvaret inte är tillräckligt prioriterat av regering och riksdag blir förutsättningarna betydligt sämre för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Övergångsregeringens försvarsminister Peter Hultqvist (S) menar att det är beklagligt att pengar saknas och att regeringen skall försöka åtgärda det genom en särproposition. Men det finns en annan möjlighet att få fram extra anslag tidigare.

Moderaterna väntas lägga fram ett eget budgetförslag i riksdagen. I ett sådant skulle försvaret kunna prioriteras. Partiet har tidigare visat en vilja att stärka försvarsförmågan, bland annat har man uttalat sig positiva till att successivt höja anslaget till försvaret så att det motsvarar två procent av BNP.

Om inga extra pengar skjuts till tvingas Försvarsmakten att göra en orimlig balansgång mellan vad som kan genomföras, med den budget som finns, och vad som behöver göras för att uppfylla riksdagens försvarsbeslut från 2015. Det är inte troligt att det går att uppfylla målen om försvarsanslagen inte höjs. Även om vi har en övergångsregering får vi inte kompromissa om försvaret – uppgiften att försvara landet mot angrepp får inte sjabblas bort i en övergångsbudget.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.