Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

Vi måste motarbeta textilsvinnet

Debatt
PUBLICERAD:

Textilsvinnet, liksom allt annat som köps in men inte används som tänkt, utgör en stor kostnad för svensk vård och omsorg, skriver Jan Kluge och Tor-Björn Angin.

Textilier som kastas av misstag, som följer med patienter hem i brist på alternativ klädsel, eller som ligger kvarglömda i ett förråd på grund av bristande rutiner. Här försvinner miljoner och åter miljoner ur landstingen varje år, förmodligen tio miljoner kronor för ett stort landsting.

I topp bland de textilier som försvinner ligger underkläder och babyartiklar. Textilsvinnet, liksom allt annat som köps in men inte används som tänkt, utgör en stor kostnad för svensk vård och omsorg. Men svinnet medför också en negativ miljöbelastning. När textilier försvinner måste nya produceras för att täcka behovet av arbetskläder och patienttextilier. Det handlar om ökade utsläpp av koldioxid med tiotusentals ton per år.

Jan Kluge, ordförande Sveriges Tvätteriförbund
Foto: Sveriges Tvätteriförbund

Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa. Samtidigt kan textilsvinnet späs på om dessa satsningar sker utan att det finns rutiner för hur textilservicen ska hanteras.

Sveriges Tvätteriförbund är den svenska tvätterinäringens branschorganisation och representerar medlemmar inom både kemtvätt och industriell tvätt. Gemensamt för medlemmar i Sveriges Tvätteriförbund är att de är auktoriserade med T-märket, vilket innebär att de kan garantera en kvalitativ verksamhet med god service, förbundets etiska regler och starkt socialt ansvarstagande.

Tor-Björn Angin, vice ordförande Sveriges Tvätteriförbund
Foto: Sveriges Tvätteriförbund

Den svenska såväl som den europeiska professionella textiltjänstesektorn har starkt fokus på att minska miljöpåverkan från branschen. Det omfattar att effektivisera tvättprocessen för att minimera användningen av vatten, el, kemikalier och bränsle. Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar Tvätteriförbundets medlemmar både människa och miljö. Men det blir ett hack i denna positiva kurva när textilier försvinner på vägen. Kostnaden försvinner dock inte utan skapar osäkerhet vid anbudslämning. Vi skulle gärna se att textilsvinnet motarbetades mer aktivt som ett led i en ansvarsfull textilhantering. Tyvärr är det ofta både en gömd och glömd fråga.

Metoden för att mota textilsvinnet är i grunden enkel. Den förutsätter ett fokuserat arbetssätt, både hos beställarna inom vårdsektorn och hos tvätterierna. Det handlar om rutiner och tydlighet med information. Därutöver finns tekniska möjligheter.

Genom att använda RFID-chip tillsammans med ett plaggdistributionssystem går det exempelvis att ända ner på avdelningsnivå få kontroll på var arbetskläderna befinner sig. Även andra textilier går att göra spårbara. Det är ett mycket effektivt sätt att minska svinnet av textilier.

Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Genom att aktivt motarbeta textilsvinn kan våra beställare sänka sina kostnader för textilservice och vi kan göra ytterligare en insats för miljön.

Jan Kluge

Ordförande, Sveriges Tvätteriförbund

Tor-Björn Angin

Vice ordförande, Sveriges Tvätteriförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.