Gör upp med antisemitismen

Ledare
PUBLICERAD:
Det sitter i väggarna.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
En överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset anklagas för antisemitism mot en läkarkollega, rapporterade Aftonbladet (31/10). Enligt läkaren skall överläkaren ha trakasserat och mobbat judisk personal samt spridit antisemitiska nidteckningar i sociala medier.

Nu har det också uppdagats att sjukhuset även har försökt stoppa advokat Sebastian Scheiman som företräder den judiska läkaren i samtalen med arbetsgivaren. Scheiman menar att sjukhusledningens jurist har ifrågasatt lämpligheten i att han, som har judisk härkomst, skulle kunna vara opartisk i frågan (SvD 10/11). Att frågan ens berörs är befängt. En advokat är ombud för och lojal mot sin klients intressen och det är inte något som motparten skall ha synpunkter på.

Ärendet anmäldes till arbetsgivaren redan i februari. Det är anmärkningsvärt att ledningen inte har reagerat tidigare. Ingen skall behöva riskera att bli diskriminerad på sin arbetsplats, men i sjukvården handlar det också om att patientsäkerheten kan äventyras. I Läkarförbundets etiska regler står det att: ”Läkaren skall i sin gärning alltid ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta”.

Hur kan ett sjukhus garantera att en läkare behandlar alla patienter lika om han eller hon hyser eller ger uttryck för antisemitiska åsikter? En god etik och kåranda hos läkarkåren är en förutsättning för god sjukvård. Anställda skall heller inte behöva utsättas för detta på sin arbetsplats. Att agera snabbt vid misstanke om antisemitism är en självklarhet.

Karolinska har haft en dålig internkultur under många år. I en delrapport som Stockholms universitet har tagit fram om beslutsprocessen runt bygget av Nya Karolinska sjukhuset skrivs att landstinget känt till att det fanns problem med sjukhusets organisation redan i början av 2000-talet. Problemen med internkulturen beskrivs som att de ”sitter i väggarna”. Är bristerna i agerande en följd av bristerna i organisationen så är det inte orimligt att det krävs mer än handlande i det enskilda fallet för att säkerställa sjukhuset som en god arbetsplats och vårdgivare.

Det är ett oroväckande tecken i tiden att misstankar om antisemitism förefaller att inte tas på allvar. Förhoppningsvis går Stockholms läns landsting snabbt till botten med anklagelserna mot sjukhuset och städar ut det som eventuellt behövs. Att en avdelningschef nu fått gå, och en annan chef tagit så kallad "time out" (Aftonbladet 13/11), är uppenbarligen en effekt av uppståndelsen kring fallet.

Att ett par mellanchefer försvinner torde dock inte förändra den internkultur som finns på Karolinska, där misstankar om antisemitism på arbetsplatsen inte direkt leder till konsekvenser för ansvariga. Antisemitism som går ut över ens gärning är inte förenligt med att verka i Sverige.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.