Han växlar mellan actionliv och familjeäventyr

Glenn Mattsing har varit på expeditioner till Grönland, rott runt Svalbard och seglat på skräpflotte till Almedalen. Samtidigt renoverar han ett gammalt pensionat i Kil, är sambo med rallyproffset Ramona Karlsson och är tvåbarnspappa.

Allt i jakt på det roliga, meningsfulla livet.

Biolog med specialitet på rovdjur och tidigare chefredaktör, vd, äventyrare, föreläsare och konsult. Men framför allt så är Glenn Mattsing miljöentreprenör.

Det är många titlar och erfarenheter. Var började allt?

– Det började att jag hade ett stort intresse för djur sedan jag var väldigt liten. Min mormor köpte massor böcker till mig, om till exempel Afrika som jag alltid satt och bläddrade i. Jag älskade också naturen, jag var i stort sett alltid ute och lekte vid vattnet i min uppväxt. När vi flyttade hit till Kil var vattnet ett av måstena.

Han växte upp tillsammans med sin mamma i Oskarshamn.

Gammalt pensionat

I dag bor han ihop med rallyföraren Ramona Karlsson och deras två barn Nils och Olof i ett gammalt pensionat i Kil.

Huset är från 1926 och renoveringsprojekten på tomten är många.

– Där inne ska vi ha kontor och gym, säger Glenn Mattsing och pekar på en gammal fabriksbyggnad på tomten.

Framför huset står Trash-Tiki – en flotte byggt på enbart skräp från havet – som han tillsammans med två andra seglade på från Trosa till Almedalen i somras.

Bakom huset ligger ett gigantiskt trädäck, med utsikt över Norsälven. Vid vattnet står Glenn Mattsings husbåt, kajaker och kanoter.

Du gillar att paddla?

– Ja, och det har jag alltid gjort.

“Jag tog aldrig ut någon examen“

Inne i huset är flera rum nyrenoverade. Men en touch av det gamla värmländska pensionatet “Strandåsens turisthem” finns kvar.

Ett av rummen är Glenn Mattsings arbetsrum. Det går att likna vid ett bibliotek. En av böckerna som sticker ut är Bonniers stora världsatlas från 50-talet.

Var du sugen på världen redan i tidig ålder?

– Ja, jag ville snabbt bort från Oskarshamn. Redan när jag var 15 år gammal flyttade jag hemifrån. Jag började på Naturbruksgymnasiet i Gamleby och läste djurvård. Därefter gjorde jag lumpen och sedan började läsa på Umeå universitet till biolog.

När du blev klar på universitetet – vad gjorde du då?

– Jag är väl ganska spretig av mig men jag tog aldrig ut någon examen. Jag fick jobb innan min utbildning var klar så jag tog det och lämnade universitetet. Så jag bryter nog normen lite där.

Han började som rovdjursexpert i Järvsö, och var med och utvecklade Rovdjurscentret De fem stora.

– Men jag kände ganska snabbt att här kommer jag inte att utvecklas mer. Redan under det första året hade jag på kvällar och helger börjat att fota och skriva åt en tidning jag och några kompisar hade som hette Paddling. En äventyrstidning.

Träffade sin far

Paddling blev snabbt uppköpt av Outside Magazine, en världstidning i samma genre. Glenn Mattsing blev lika snabbt chefredaktör och sedan VD för Sverigeredaktionen.

Hur var det att byta från rovdjursbranschen till tidningsbranschen?

– Det var en rolig tid och det gick hyggligt för oss. Men mediebranschen är tuff. Jag har nog aldrig jobbat så hårt som jag jobbade under de åren.

Ditt intresse för äventyr, har det också alltid funnits eller kom det med tiden på tidningen?

– Jag har varit det hela mitt liv, men det har nog inget med min uppväxt att göra. Utan det tror jag handlar om genetik, när jag var 27 år gammal träffade jag min far för första gången. Han hade levt ett liv som var väldigt likt mitt eget.

Efter Outside

I över åtta år arbetade Glenn Mattsing på Outside magazine, och träffade sin nuvarande sambo Ramona Karlsson under den tiden.

Krockade det hetsiga livet med relationen?

– Nej verkligen inte. Vi har aldrig haft en “traditionell” relation. I början reste hon jättemycket. Det var aldrig något problem.

Vi hade flera obehagliga möten med valrossar. Dem ska man akta sig för.

Mot slutet av Outside-tiden växte intresset hos Glen Mattsing att göra större projekt och expeditioner.

– Under 2013 hängde jag med Ola Skinnarmo på en expedition till Grönland. Jag hade ihop med tidningen lett flera långresor dit innan så jag hade bra kunskap om området. Vårt mål med expeditionen var att hitta Adolf Erik Nordenskiölds gamla skepp Vega. Vi var borta i flera månader. Tyvärr hittade vi aldrig skeppet. Men jag kände att jag ville satsa på att göra egna projekt framöver.

Han lämnade därefter tidningen.

Sedan hamnade du plötsligt på Svalbard, i en roddbåt?

– Ja, tiden efter tidningen jobbade jag deltid som konsult åt Destination Långflon och hade mycket tid över att tänka på vad jag ville göra. Jag ville hitta på något som aldrig gjorts förut, samtidigt påvisa vad som händer i Arktis, till exempel för svenska skolelever.

Och till slut så kläckte du en idé?

– Det kan man säga. Jag ringde min kompis Sören Kjellkvist. Vi diskuterade hur vi skulle göra det bäst. Till slut bestämde vi oss för att under sommaren ro över Barents hav från Tromsö och runda hela Svalbard. Det hade inget gjort tidigare, mycket på grund av att packisen tidigare gjort det omöjligt.

Hur gick resan?

– Det gick okej. Vi fick dock pausa efter hälften på grund av att Sören (Kjellkvist) bröt fingret och att isen hindrade oss. Men vi fullföljde sedan resan året därpå (i år). Alltihop tog sammantaget 44 dygn.

Du var ganska nybliven pappa då, hur kände du inför det? Resan måste varit förenad med risker?

– Ja så klart, i de banorna fick man givetvis tänka flera gånger. Men så förberedda som vi var så var det ganska lugnt. Vi hade detaljplaner för hur vi skulle lösa varje tänkbart scenario. Och vi klarade oss också bra! Dock hade vi flera obehagliga möten med valrossar. Dem ska man akta sig för.

Samma sommar seglade du till Almedalen på en skräpflotte. Hur hann du med det?

– Idén till Trash-Tiki kom faktiskt till mig under resan runt Svalbard. Det finns en mytomspunnen ö som heter Björnön som ligger mitt i Barents hav. När vi anlände dit hade jag stora förväntningar, men mitt första steg på ön var på plast. Då tänkte jag att detta måste vi uppmärksamma.

– Då började vi snacka ihop oss igen jag och Sören (Kjellkvist). Vi ville ha stort medialt genomslag och eftersom att det var valår ville vi involvera Almedalen.

– Därefter kom vi fram till idén: att segla dit på en flotte byggt av skräp från haven.

Att få medialt genomslag i Almedalen, det var inte lätt?

– Verkligen inte, men vi fick den bästa hjälpen; Petter Stordalen deltog. Och även miljöministern Karolina Skog tog emot oss när vi kom fram.

– Så vi lyckades tycker jag.

Framtiden

Hur ser framtiden ut då?

– Nu har jag ett mycket stort projekt på gång som jag inte är redo att släppa än. Men det jag kan säga är att det är på ett globalt plan och ska sträcka sig över en tioårsperiod.

Och till slut. Varför gör du allt det här?

– Jag vill ha ett så roligt och meningsfullt liv som möjligt. Att tjäna pengar är inte det viktiga, utan att få den här kicken av att göra något nytt och något bra. Det är det bästa.