Risk för elbrist i vinter

Signerat
PUBLICERAD:
Det finns även många industrier som vill investera i Sverige för att det finns el med låga klimatavtryck här. Men i dagsläget stoppas en del projekt på grund av att det saknas el, säger Pernilla Winnhed.
Foto: Jon Alexandersson
Finns det inte tillräckligt med el kan Svenska kraftnät planera in kortare nedsläckningar av delar av elnätet, så kallad roterande bortkoppling. Det kan inträffa redan i vinter, om det blir riktigt kallt, säger Pernilla Winnhed.

Finns det el så att det räcker i Sverige? Den frågan tog Svenska Nyhetsbyrån till Pernilla Winnhed, vd på branschorganisationen Energiföretagen Sverige.

Bör svenska elkonsumenter oroa sig för vintern?

– Svenska kraftnäts prognoser säger att elsystemet blir allt mer ansträngt. Marginalerna är små och under vissa kalla dagar kan vi få räkna med riktigt höga elpriser. Men generellt tycker jag inte elkunderna ska vara oroliga, leveranssäkerheten för el ligger runt 99 procent, även om vi ser att det kan bli svårare att garantera framöver.

Vad händer vid en elbrist, riskerar abonnenterna att bli utan el?

– Finns det inte tillräckligt med el kan Svenska kraftnät planera in kortare nedsläckningar av delar av elnätet, så kallad roterande bortkoppling. Det kan inträffa redan i vinter, om det blir riktigt kallt. Det här beror dels på att efterfrågan på el har ökat snabbare än väntat. Dels på att två kärnkraftsreaktorer i Oskarshamn och kraftvärme i Öresundsverket stängts. Flera kraftvärmeverk runt om i landet riskerar att stängas under de kommande 5–10 åren.

Är det ett marknadsmisslyckande att det riskerar att bli elbrist?

– Vi har ett elsystem som står inför en stor omställning. Kärnkraften är åldrande och möter ökade säkerhetskrav, det handlar om att antingen investera stort eller stänga ner. Samtidigt sker en välkommen utbyggnad av ny produktion, som vind och sol. Investeringarna i sol- och vindkraft är dock statligt subventionerade, vilket gör att tröskeln för att investera i dessa blir lägre. Det har inneburit att vi trots relativt låga elpriser har investerat i ny elproduktion i Sverige, vilket i sin tur har sänkt priserna ytterligare och därmed gjort det mindre lönsamt att producera el som inte är subventionerad. Det har bland annat lett till att kraftvärmeverk i dag ersätts med värmeverk utan elproduktion.

– Om elproduktion utan subventioner, exempelvis kärnkraft och kraftvärme, ska byggas och vara lönsamt behövs ett högre elpris – vilket i vanliga fall infaller när efterfrågan ökar. Men nu ser inte de långsiktiga kalkylerna bra ut, vilket gör att vissa energiföretag lägger ner elproduktion.

Vad kan göras för att säkra tillgången på el?

– Vi vill se ett mål för leveranssäkerhet. Det har tidigare inte efterfrågats eftersom leveranssäkerhet är något vi har tagit för givet. En del av utmaningen är minskade marginaler i systemet och att gå från kontinuerlig produktion, som vatten-, kraftvärme- och kärnkraftverk ger, till variabel produktion, i form av vind- och solkraft. Ett mål skulle ge ökad tydlighet på vad som förväntas gällande investeringar och flexibilitet i marknaden.

Utvecklingen kring elförsörjningen bör ju inte vara en överraskning för företagen i branschen – era medlemmar?

– Effektbalansen är inte en överraskning, det var därför en parlamentarisk energikommission tillsattes. Sedan kom de första utfasningarna av kärnkraft snabbare än väntat, liksom minskningen av elproduktion inom kraftvärmen. Kapacitetsbristen i elnäten i en del städer och regioner är lite mer av en överraskning. Och det beror på att efterfrågan på el har ökat kraftigt i en del områden, på grund av urbanisering och elektrifiering. Det finns även många industrier som vill investera i Sverige för att det finns el med låga klimatavtryck här. Men i dagsläget stoppas en del projekt på grund av att det saknas el. En annan viktig orsak till kapacitetsbristen är de 10-15 år långa tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet.

Skulle läget förbättras om exempelvis Oskarshamns kärnkraftverk skulle starta sina två stängda reaktorer igen?

– Det är en hypotetisk fråga, men att dra igång reaktor ett och två i Oskarshamn eller någon annan anläggning skulle hjälpa effektbalansen men inte kapacitetsbristen i städer. Ska leveranserna bli säkrare i städer med kapacitetsbrist i elnäten krävs istället utbyggt stamnät och ändrad lagstiftning så att nätägarna exempelvis kan upphandla lokal produktion och äga lager, alltså batterier som kan användas för att säkra driften av näten.

Vilken roll har branschen och vilken har politiker på elmarknaden?

– Marknadens aktörer har självfallet en viktig roll för att underlätta för samhällsutvecklingen, investera och utveckla tjänster till kunderna. Men det behövs även ett regelverk som tillåter det. Regelverket behöver ses över och för att korta de långa tillståndsprocesserna tror vi att det behövs en blocköverskridande överenskommelse.

El- och elnätsmarknaden är speciell. Det är monopolsituationer och det krävs stora investeringar av ägarna framöver. Hur innovativ och nytänkande blir en sådan bransch?

– Jag tror att den kan vara innovativ. Men det kräver att regleringarna inte är för snäva. Det måste finnas en grad av frihet för företag att agera, så att de kan hänga med i teknikutvecklingen. Samtidigt måste en monopolmarknad vara tydligt reglerad. Det är ingen lätt balansgång. I dag är man dock inte i balans. Vi har en ganska hård debatt om elnäten där mycket handlar om prisnivåer eller att något är fel. Vi borde ha en mer positiv ansats och fokusera på elnätens roll i framtiden. (SNB)

Edvard Hollertz

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.