Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

Den enskilda äganderätten till skog är hotad

PUBLICERAD:

Under den rödgröna regeringens styre 2014-2018 har aktivister, tjänstemän och myndigheter flyttat fram sina positioner på de enskilda skogsägarnas bekostnad, skriver Kjell-Arne Ottosson.

Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial gör skogen störst klimatnytta på längre sikt, skriver Kjell-Arne Ottosson.

I Sverige har vi en lång historia av små skogsägare som äger och förvaltar sin egen skog på ett ansvarsfullt sätt. Detta långsiktiga brukande har bidragit till uppkomst av naturvärden, klimatnytta och biologisk mångfald samtidigt som det levererat skogsråvaror och energi. Skogsbruket och skogsindustrin är den näring som svarar för de enskilt största nettoexportinkomsterna för Sverige. Det mesta talar för att skogen kommer att spela en allt större roll i den pågående klimatomställningen.

Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med knappt 500 kg koldioxid. Detta visar analyser som publicerats i tidskriften Forests.

Skogens viktiga roll som klimatpolitisk resurs bekräftas av Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU): ”Skogens potential att göra nytta för klimatet är betydande och det som avgör klimatnyttan är hur mycket vi kan öka tillväxten och därmed tillgången på skogsråvara samt hur vi prioriterar att använda den”.

Forskarna på SLU har analyserat vad som händer om man lämnar skogen för fri utveckling istället för att bruka den. Det visar sig att skogen kommer förr eller senare till en punkt då den av åldersskäl slutar växa och inte tar upp mer koldioxid, för att till slut dö och avge koldioxid. Aktivt skött skog får däremot en kontinuerlig tillväxt och fortsätter därmed att binda koldioxid. I nuläget tar den svenska skogen upp koldioxid motsvarande 83 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid.

Tyvärr har vi under de senaste åren sett en utveckling som går i helt fel riktning. Ägande- och brukanderätten i skogen är allt mer hotad. Under den rödgröna regeringens styre 2014-2018 har aktivister, tjänstemän och myndigheter flyttat fram sina positioner på de enskilda skogsägarnas bekostnad.

Skogsägare får i dag brukandeförbud på delar av sin mark som anses som särskilt skyddsvärd, trots att det är skogsägaren själv – och ofta dennes tidigare släktled – som skapat den skyddsvärda miljön genom långsiktig skötsel och brukande. Vi ser till och med statliga ingrepp där markägare förlorar möjligheten att bruka sin skog utan att få någon ekonomisk ersättning alls. Detta skadar förtroendet för myndigheterna och även för Sverige som rättsstat.

330 000 skogsägare tänker lite olika och därför har vi den mångfald vi ser i dag i den svenska skogen. Statliga pekpinnar är inte receptet för en fortsatt mångfald eller långsiktig skogspolitik.

Om de pågående inskränkningarna i enskildas rätt att bruka sin skog och mark fortsätter, minskar vår möjlighet radikalt att möta klimatutmaningarna. Ska vi ha ett hållbart och klimatnyttigt skogsbruk, fossilfri energi och skog och mark tillgänglig för allmänheten, då måste vi också ge skogsägarna den tilliten de förtjänar. Naturligtvis ska vi samtidigt värna den biologiska mångfalden. Vi kristdemokrater vill i första hand använda metoder som bygger på frivillighet. Vi förordar därför markbyte med offentliga ägare, frivilliga avsättningar och naturvårdshänsyn inom skogsbruket.

Framtidens lösningar finns i det gröna näringslivet. Därför måste ägande- och brukanderätten stärkas i stället för att urholkas. Rättssäkerheten måste gälla också i skogen om de gröna näringarna ska kunna växa och skapa de värden som är till nytta för klimatet och därmed för oss alla.

Kjell-Arne Ottosson

Riksdagsledamot (KD) för Värmland

Nästa artikel

Skogsstyrelsen på rätt väg om älgjakt