Replik: Värna hyresrätten med lägre hyror

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Det är nödvändigt om bostadsbristen ska kunna byggas bort, om vi ska komma tillrätta med trångboddheten, om vi ska ge unga en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden, skriver Marcus Kjellin.
Foto: Hasse Holmberg / TT
Hyran måste alltså anpassas efter hyresgästernas plånböcker och inte bara till hyresvärdarnas investeringsekonomi och vinstkrav, skriver Marcus Kjellin.

Svar till Maria Frisk (NWT 27/10).

Så är det då dags igen för Fastighetsägarnas årliga klagovisa kring hyresutvecklingen. I samma debattinlägg sprider också Maria Frisk myten om att Hyresgästföreningen skulle ha något slags veto i förhandlingsprocessen. Detta är naturligtvis helt fel.

Så här är det: Vårt kollektiva hyresförhandlingssystem bygger på att jämbördiga parter möts vid förhandlingsbordet. Där väger man samman sina ståndpunkter i respekt och förståelse för varandras intressen, för att komma fram till en kompromiss som är acceptabel för båda parter. Med det perspektivet sätter sig Hyresgästföreningen varje år vid förhandlingsbordet.

Vi ser naturligtvis Fastighetsägarna som en fullvärdig förhandlingspart. Men vi blir ständigt lika förundrade över detta påstående om något slags veto: Är det så Fastighetsägarnas ser sig själva som en svagare part som inte förmår ta tillvara de intressen man företräder? Är de inte beredda att stå för resultatet av det arbete de gör i förhandlingarna?

Det viktigaste i allt förhandlingsarbete är att förebygga tvister och ge bästa möjliga förutsättningar för att komma överens. Då krävs en konstruktiv dialog vid förhandlingsbordet som bygger på att parterna respekterar varandra och varandras intressen. Vi måste bygga uppgörelserna utifrån de grundläggande ståndpunkter som vi faktiskt delar: omsorgen om hyresrätten som boendeform, vikten av dess överlevnad och utveckling, att nyproduktion kan säkerställas och att vi på så sätt bidrar till en fungerande bostadsmarknad i stort. Rätt använt är hyresförhandlingssystemet det effektivaste verktyget att säkerställa allt detta på jämbördiga villkor för alla parter.

Visst bör hyresutvecklingen spegla den samhällsekonomiska utvecklingen. Men vi lägger ett bredare perspektiv och innehåll i det begreppet än vad Maria Frisk gör. Det kan knappast enbart handla om att skapa investeringsincitament för enskilda fastighetsägare. Vi vill bara påminna om att näst efter aktier är ägandet av bostadshyresfastigheter det som haft bäst långsiktig avkastning under de senaste 20 åren. Det är alltså mycket lönsamt att vara fastighetsägare. Dessutom har kostnaden för att bo i hyreshus stigit mer än dubbelt så mycket som andra priser sedan början av 1990-talet. Det är bara under de senaste två till tre åren som hyresutvecklingen legat på samma nivå eller något under konsumentprisindex (KPI).

I dag har vi en situation med akut bostadsbrist. Vi vet dessutom att två tredjedelar av hushållen som bor i hyresrätt bara har en inkomst och att många av dem också har ansvar för hemmavarande barn under 18 år. Ensamstående kvinnor över 65 år betalar så mycket som 40 procent av sin inkomst i hyra. Drygt tre av tio hyresgäster i Värmland har en ekonomisk standard under en gräns som i EU-statistik kallas risk för fattigdom. De som står i bostadskö har snarlika förutsättningar.

Hyran måste alltså anpassas efter hyresgästernas plånböcker och inte bara till hyresvärdarnas investeringsekonomi och vinstkrav. Det är nödvändigt om hyresrätten ska fortsätta att fylla sin nödvändiga samhällsfunktion. Det är nödvändigt om bostadsbristen ska kunna byggas bort, om vi ska komma tillrätta med trångboddheten, om vi ska ge unga en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden.

Hyresgästföreningen arbetar för allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Vi välkomnar en konstruktiv dialog kring hyresrättens och förhandlingssystemets utveckling, gärna tillsammans med Fastighetsägarna.

Marcus Kjellin

Förhandlingsstrateg, Hyresgästföreningen Region Mitt

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.