En gång.
Men aldrig mer.
Åtminstone är detta triathleten Carina Parments spontana reaktion efter Xterra-VM på Hawaii i söndags.
– Nu har jag provat i alla fall, säger Karlstadsbon.
Tävlingsformen Xterra är en variant på triathlon, som beskrivs som “utmanande tuff”.
Xterra inbegriper 1500 meter simning, 30 kilometer mountainbikecykling följt av tio kilometer terränglöpning.
– Den här grenen växer ute i världen. Främst är det proffstriathleter som sadlar om eller tar ett sabbatsår från traditionell triathlon, berättar Carina Parment.
Erfarna triathleten Carina från Karlstad bestämde sig för ett år sedan att ge Xterra en chans.
Målet var att kvala in till VM 2020.
Sagt och gjort.
Carina inhandlade sin första mtb-cykel och sedan var hjulen i rullning.
– Då var det bara att träna och åter träna. Jag har lagt ned långt över 500 timmar i skogen det senaste året och har fått ovärderlig hjälp av Keith Söderberg, berättar Carina.
Hon gjorde även valet börja tävla för Sveriges elitsatsande klubb, Terrible Tueedays Triathlon.
Carina beskriver sin Xterra-debut som en chock:
– Det var 20-25 procents lutning upp och ned i tre mil på slingriga steniga stigar. På löpningen gav jag allt jag hade och knep tredjeplatsen i min åldersklass.
Pallplatsen innebar att hon redan där var klar för VM på Hawaii.
Vid midsommar blev det ytterligare en tredjeplats i Schweiz innan VM-genrepet genomfördes i norska Norefjell.
– Med gott självförtroende åkte jag dit för att vinna. Banan var som gjord för mig. Simning i 13-gradigt vatten, sedan ut i skogen med cykeln. Bansträckningen gick enbart uppför, som 25 Bryngfjordsbackar på raken, dock över stock och sten på smala stigar. Löpning gick uppe på fjället och sista två kilometerna raglade jag fram. Men jag vann i 45-49-klassen.
Och därmed väntade VM på Hawaii, tidigare än Carina hade tänkt sig.
Det blev en resa som 49-åringen sent ska glömma.
– Under simningen välvde vågorna in och även om jag inte är rädd att simma ute var det fruktansvärt när vågorna tryckte ned en och man snurrade runt som en vante i en centrifug.
Hon kom till slut upp ur vattnet, och gjorde det som sexa i åldersklassen.
Men det skulle bli värre.
Cyklingen gick på leriga hala stigar.
– Det är svårt att beskriva hur såphalt det var. Uppför funkade fint för mig men sen ska man även ta sig ned, berättar Carina.
En bit in i loppet gick hon omkull. Rejält.
– Jag slog i bakhuvudet ganska ordentligt, och började även blöda näsblod. Jag blev ännu räddare än jag redan var.
Sedan väntade ett löpningsmoment i lervälling.
Men Carina nådde målet och gjorde det som elva i sin klass.
– Jag är otroligt nöjd
Mycket talar nu för att det här var hennes sista första och sista Xterra-VM i karriären.
– Xterra marknadsför sig som en sport som inte är för veklingar. Nu har jag provat och jag är nog en vekling, för det blir en en återgång till traditionell triathlon för mig. Jag föredrar faktiskt den formen åtta dagar i veckan, säger Carina och skrattar.