Hoppa till huvudinnehållet

Målet: 450 nya bostäder i hamnen

Publicerad:

450 nya bostäder, det är målet för en utbyggd hamn i Arvika.

Kommunalrådet Peter Söderström är nöjd med förslaget till fördjupad översiktsplan för hamnen och ser med spänning fram emot synpunkter på det från Arvikaborna.
Kommunalrådet Peter Söderström är nöjd med förslaget till fördjupad översiktsplan för hamnen och ser med spänning fram emot synpunkter på det från Arvikaborna. Foto: Hans-Åke Henriksson

Arton år efter översvämningen år 2000 börjar det nu röra på sig när det gäller utvecklingen av Arvika hamn, detta då det föreligger ett förslag till fördjupad översiktsplan som ska presenteras Arvikaborna och politiken.

– Ett projekt Arvikaborna väntat länge på, säger planarkitekt Siw Niva, Arvika kommun.

Formellt

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) lägger grunden för utvecklingen av den framtida hamnen. Den bygger förvisso på mera formella inslag som undersökningar av buller, vattennivåer och markföroreningar men har också sin bas i de många förslag som kommit in från allmänheten samt även den arkitektutställning som genomfördes 2015.

– Vi fick exempelvis in mer än 700 förslag vid den medborgardialog som genomfördes för ett antal år sedan. Förslagen ligger nu som bakgrund och sedan ska vi ha en ytterligare medborgardialog på det här förslaget, Det ska bli kul att få reaktioner på den fördjupade översiktsplanen, säger kommunalrådet Peter Söderström (S).

Möjligheter till bostäder är ett dominerande inslag i den fördjupade översiktsplanen. Skissen är bara ett förslag ska påpekas.
Möjligheter till bostäder är ett dominerande inslag i den fördjupade översiktsplanen. Skissen är bara ett förslag ska påpekas.

Bo

Tre huvudfåror har utkristalliserat sig i planeringen för det framtida hamnområdet, arbete, boende och rekreation. Man ska både kunna jobba eller driva företag i hamnen, man ska kunna bo där men även koppla av i ett vattennära område med gröna ytor.

Tyngdpunkten i förslaget ligger dock på bostäder, en fullt utbyggd hamn ska innehålla upp emot 450 bostäder eller omräknat 1 000 nya invånare.

– Vi öppnar upp bostäder mot Kyrkviken, man får utblick över Kyrkviken, säger Siw Niva.

– Genom läget tror vi att vi kan få andra intressenter som vill bygga, det behöver inte vara det kommunala fastighetsbolaget, säger Peter Söderström.

– Vattnet drar, många kan nästan betala hur mycket som helst för att bo vid vattnet, säger Mona Smedman (C), medlem i den politiska styrgruppen för hamnen.

Det gula är områden för bostäder, det bruna för verksamheter av olika slag och det gröna är just gröna ytor eller möjligheter till rekreation. Nya vägdragningar föreslås också.
Det gula är områden för bostäder, det bruna för verksamheter av olika slag och det gröna är just gröna ytor eller möjligheter till rekreation. Nya vägdragningar föreslås också.

Tillgång

Man ska dock ha tillgång till vattnet även om man inte bor i hamnen. En viktig del i projektet är möjligheterna till vattennära rekreation. Den ska tillgodoses bland annat genom en strandpromenad som åtminstone delvis förverkligas genom bryggor. Dagens öppna yta väster om Barbord ska behållas för aktiviteter och den gräsbeklädda udden ytterligare västerut föreslås som någon form av park.

Andra konkreta förslag är en ny förskola i trakterna av Arvika Näringslivscentrum, att övergången vid Hamngatan stängs för motortrafik och får en undergång under järnvägen för gående och cyklister, Strandvägen dras dessutom om i någon mån.

Planfri

En viktig förutsättning för hamnutvecklingens fullbordan är också en planfri korsning under järnvägen i trakterna av Palmviksrondellen inkluderat att en ny in- och utfart därmed skapas till och från området.

– Vi kan starta utvecklingen av området utan en planfri korsning men ett fullt utbyggt område kräver en planfri korsning, säger kommundirektör Mikael Jareke.

Peter Söderström och Mona Smedman är glada att det nu föreligger ett förslag till fördjupad översiktsplan för hamnen i Arvika.
Peter Söderström och Mona Smedman är glada att det nu föreligger ett förslag till fördjupad översiktsplan för hamnen i Arvika. Foto: Hans-Åke Henriksson

Hinder

Det finns således hinder för att hamnen ska bli den stadsdel fylld med bostäder och rekreation som många vill ha. Järnvägen är i det här sammanhanget ett hinder och samma sak är det med de föroreningar som döljer sig i marken. Det kommer av allt att döma att kräva omfattande och dyra saneringar för att exempelvis bostäder ska komma till stånd.

– Vi har ett miljöarv att hantera, men vi måste ta tag i de problem som finns. Och som sagt var, det kanske inte är kommunen som ska bygga bostäderna, andra kanske kan vara med och dela på denna kostnad, säger Peter Söderström.

Att järnvägen i det här sammanhanget är ett hinder fick Mona Smedman erfara när det skulle tas bilder till artikeln. Tåget kom och stoppade upp inflödet till hamnen.
Att järnvägen i det här sammanhanget är ett hinder fick Mona Smedman erfara när det skulle tas bilder till artikeln. Tåget kom och stoppade upp inflödet till hamnen. Foto: Hans-Åke Henriksson

Samråd

I början av december och två månader framåt kommer Arvikaborna att kunna tycka till om förslaget inkluderat ett samrådsmöte den 16 januari på Arvika bibliotek. Ytterligare möjligheter att säga sitt kommer att finnas under våren i samband med den ska kallade granskningen. Målet är sedan att den fördjupade översiktsplanen ska kunna antas av kommunfullmäktige i september nästa år.

Detaljplanearbete

Därefter börjar detaljarbetet, kommunen räknar med att det kommer att ta många år innan hamnen nått sin slutgiltiga utformning. Steg för steg ska den dock förverkligas.

– Det är en oslipad diamant i söderläge vi har genom hamnområdet, säger Peter Söderström.

Siw Niva, planarkitekt.
Siw Niva, planarkitekt. Foto: Hans-Åke Henriksson

Artikeltaggar

Arvika kommunBostad och byggenMiljöNyheterSiw Niva

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.