Så tar vården emot den som försökt ta sitt liv

Vilka är riskerna och skyddsfaktorerna? De frågorna ställer sig alltid vårdpersonal som möter den som försökt ta sitt liv.

Oavsett om den som försökt ta sitt liv är barn eller vuxen gör vården en bedömning av risken för att patienten ska försöka ta sitt liv igen. Då vägs både risker och skyddsfaktorer in.

– En patient med djup depression som kanske har så stark ångest att du inte får kontakt är en högriskpatient, säger Thomas Fröde, avdelningschef på psykakuten.

Det är många situationer som kan få människor att försöka begå självmord, från missbruk till ekonomiska problem.

– Det är ett brett spektrum av människor som kan hamna i den situationen, säger han.

Hans upplevelse är att allt fler patienter berättar om självmordstankar och att det kan bero både på en större öppenhet och ett hårdare samhälle.

Säkerhetsplan

När någon under 18 år försöker ta sitt liv träffar barn- och ungdomspsykiatrin patienten så snart hen är medicinskt färdigbehandlad. Då görs alltid en säkerhetsplan med patienten och familj och nätverk runt omkring. Det gäller att vara långsiktig, betonar överläkaren Maria Unenger Hallerbäck.

– Det är inte alltid de första dygnen efter ett självmordsförsök som risken för ett nytt är som störst. Därför är det inte heller alltid självklart att lägga in patienten. Patienten måste känna att det sker en förändring, annars kan risken bli ännu större efter en tid. Vi brukar tänka att det är ett helt år efteråt som man har en förhöjd risk.

Även Thomas Fröde betonar vikten av långsiktighet.

– Hopp och tro är jätteviktigt.

Läkarbrist

Läkarbrist råder både inom barn- och vuxenpsykiatrin. Bup skulle kunna anställa upp till tio läkare – bara de fanns, enligt verksamhetschefen Maria Svensson. Med 3,5 specialistläkartjänster besatta, som ska räcka till för alla länets 55 000 barn, så är läget ansträngt.

Patienterna på bup har en fast vårdkontakt och ska slippa dra sin historia för en ny person varje gång, men på jourtid kan man förstås få möta andra än till vardags. Men med god planering så ska det inte vara någon fara för patientsäkerheten. All personal på bup har nyligen utbildats i att göra riskbedömningar för självmord och säkerhetsplaner.

På vuxensidan har alla vårdavdelningar en fast överläkare, men både på psykakuten och inom öppenvården är man beroende av hyrläkare, vilket kan leda till att patienterna får möta flera olika läkare, enligt Thomas Fröde, som inte heller är orolig för patientsäkerheten.