Hur vill Svenskt Näringsliv miljöbeskatta?

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Två tredjedelar av våra konsumtionsrelaterade utsläpp kommer från importerade varor, skriver Anders Andersson. Bilden visar kolkraftverket i Dadong, Shanxiprovinsen i Kina, ett land där 70 procent av elproduktionen baseras på kol.
Foto: Andy Wong
Lönns artiklar ger en antydan om att Svenskt Näringsliv är mer intresserade av att sänka miljöskatter än att de ska vara funktionella, skriver Anders Andersson.

Svar till Robert Lönn (NWT 5710)

Robert Lönns artikel Använd rätt verktyg i verktygslådan (NWT 5/10) var ingen replik på min artikel Punktskatter en del av skattebasen (NWT 27/9), utan en upprepning av argumenten i hans tidigare artikel Inte seriöst med falska miljöskatter (NWT 19/9). Istället för att åter hänvisas till Brännlunds rapport, som konstaterar bristen på fungerade miljöskatter, förväntade jag mig av få läsa om Svenskt Näringslivs visioner för funktionella punkt- och miljöskatter, i synnerhet som Lönn är skattejurist på just Svenskt Näringsliv och i sin förra artikel efterlyste en principdiskussion om miljöskatterna.

Lönn skriver att det är problematiskt att basera skattebasen på miljöskatter vars syfte är att begränsa oönskad konsumtion. Självklart är det så och av statens totala inkomster från punktskatter 2017 på 127,6 miljarder kronor utgjorde koldioxidskatten endast 23 miljarder. Därför skriver jag i min artikel att skattebasen kan breddas med ökad beskattning av miljöbelastande nödvändig konsumtion vi vill begränsa, såsom energi, mat och övriga varor i utbyte mot sänkta avgifter på arbete och moms på tjänster, vilket Lönn inte kommenterar.

Lönn skriver vidare att ensidiga svenska åtgärder riskerar att produktion flyttar till länder med lägre miljökrav. Så är det och redan i dag kommer två tredjedelar av våra konsumtionsrelaterade utsläpp från importerade varor. Solceller och stål är exempel på importerade varor som är energikrävande att tillverka och där billigt kol ofta används vid elproduktion, vilket förstås riskerar att konkurrera ut miljövänligare och dyrare produktionsmetoder. Men med exempelvis skälig koldioxid- och energiskatt på importerade varor från länder utan miljöskatter kan riskerna begränsas, vilket Lönn heller inte kommenterar.

Lönns artiklar ger en antydan om att Svenskt Näringsliv är mer intresserade av att sänka miljöskatter än att de ska vara funktionella. För att vederlägga detta och göra debatten mer konkret är det intressant få Svenskt Näringslivs syn på följande frågor:

Ökad punktskatt/moms på energi, mat och övriga varor i utbyte mot avskaffad allmän löneavgift, sänkt moms på tjänster, justering av basbeloppet, samt avskaffat Rot och Rut?

Koldioxid- och energiskatt på importerade varor?

Gemensamma EU-regler för beskattning av flygets drivmedel och utsläpp parallellt med utsläppshandelssystemet EU-ETS?

Den politiska diskussionen gällande miljöskatter måste bygga mer på fakta och mindre på önsketänkande och symbolpolitik, skriver Lönn sist i sin artikel. Vilka verktyg Svenskt Näringsliv vill använda för att utforma en mer faktabaserad miljöbeskattning som leder till minskade utsläpp får vi förhoppningsvis läsa om i Lönns nästa artikel.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.