Men surrogatmödraskap utmanar idén om vad det innebär att vara förälder och leder till en teknifierad människosyn, skriver Jonatan Lönnqvist.
Många har med rätta reagerat på den infantila debatt som anordnades av RFSL under Pridefestivalen i Stockholm. Partiledarna för alla riksdagspartier – utom Sverigedemokraterna som inte var välkomna utan representerades av en uppblåsbar elefant – viftade glatt med regnbågsflaggor. Ingen verkade dock vilja nämna den verkliga elefanten i rummet: att Pride till stora delar är ett vänsterjippo, förklätt i mångfaldens och toleransens dräkt.
Det är i grunden bra att politiker i dag inte vill riskera att pekas ut som homofoba. Alla människor förtjänar att respekteras. Men i ivern att vara en liten men högljudd opinion till lags, tenderar våra folkvalda att bli fartblinda. Det blir viktigare att gå i bräschen för frågor som kan kategoriseras som normkritik, snarare än att våga problematisera och ifrågasätta tidsandans nycker.
I en debattartikel i Expressen(4/8) passade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, tillsammans med partiets hbtq-politiske talesperson Olof Lavesson, under Prideveckan på att påminna om att partiet vill öppna för surrogatmödraskap i Sverige. Detta bland annat med hänvisning till att det ska bli lättare för hbtq-personer att bilda familj.
Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär ett barn genom graviditeten, med avsikt att någon annan ska bli barnets rättsliga förälder. Många svenskar använder sig i dag av surrogatmödrar utomlands. Det handlar då om kommersiella arrangemang där kvinnan som blir gravid får betalt.
En del anhängare av surrogatmödraskap har argumenterat för att detta är en naturlig del av vår tids delningsekonomi. På samma sätt som vi kan hyra ut vår bostad ska vi kunna hyra ut vår livmoder. Men att frågor om liv, föräldraskap och ursprung inte kan reduceras till en ekonomisk transaktion, blir tydligt när man ser de situationer som har uppstått utomlands. Hur ska man förhålla sig till en surrogatmoder som ändrar sig och vill behålla barnet? Ska de tilltänkta föräldrarna ha rätt att kräva en abort, om barnet visar sig ha ett handikapp?
Moderaterna vill i Sverigemöjliggöra altruistiskt surrogatmödraskap - alltså att det sker utan pengar inblandade. Den kvinna som inte själv kan bli gravid ska kunna få hjälp av en vän eller släkting. Man kan även tänka sig att en tredje kvinna donerar ägg. I det läget har barnet minst tre olika mödrar: en genetisk, en som bär barnet och en som är tilltänkt förälder (eller två, om det handlar om ett lesbiskt par).
Att vara ofrivilligt barnlös innebär för många ett stort lidande. Men surrogatmödraskap utmanar idén om vad det innebär att vara förälder och leder till en teknifierad människosyn. Det befäster den olyckliga föreställningen om att barn är något man skaffar sig, snarare än något man välsignas med. Barn blir en handelsvara, med eller utan pengar inblandat.
Jonatan Lönnqvist
Svenska Nyhetsbyrån