Så är du beredd när krisen kommer

Vet du vad du ska göra om elen försvinner, toan inte går att spola och det blir allt kallare hemma? Nu ska svenskarnas krisberedskap bli bättre – bland annat med en broschyr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

I takt med att värmlänningarna har lämnat ett liv på landet för städer och tätorter försämras kunskaperna om hur man klarar sig utan el, värme och rinnande vatten.

För första gången sedan 1960-talet kommer alla svenska hushåll i vår att få en broschyr om krisberedskap. Rubriken är ”Om krisen eller kriget kommer”. Avsändare är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Alexandra Johansson är handläggare för säkerhetsarbete på MSB.

– Tyngdpunkten i dag ligger på att vi ska vara förberedda för en kris, säger hon. Syftet är att få människor att börja reflektera över hur deras vardag skulle funka om värme, vatten och mat inte går att få tag i som vanligt.

Uppdraget kommer från regeringen.

– Det är det säkerhetspolitiska läget, ett extremare väder och vårt beroende av el och IT som man lyfter fram.

Det finns också en efterfrågan från många kommuner.

– De anser att staten behöver formulera tydligare hur vi pratar om människors ansvar.

Broschyren skickas ut till landets 4,8 miljoner hushåll under vecka 22, årets krisberedskapsvecka, som är den andra i ordningen. Innehållet är ganska generellt, sedan kan länsstyrelser och kommuner komplettera med lokal information vid olika aktiviteter under veckan.

– Bor du på landet är du bättre förberedd generellt, du kanske har eget vatten, det blir strömavbrott oftare och så.

Kunskap ger lugn

Det finns inga regler för hur länge en frisk vuxen person ska klara sig utan hjälp från samhället i en kris, enligt Alexandra Johansson.

Men att vara beredd på att klara sig i tre dygn, 72 timmar, är klokt. Det kanske inte låter så länge. Men snart sinar vattnet i kranen och toaletten går inte att spola. Mobilen laddar ur och internet ligger nere. Inne blir det kallt om det är vinter – eller så blir maten snabbare förstörd om det är sommar. Civilisationens fernissa är ganska tunn.

– Vi har gjort fokusgrupper och där har inställningen varit att det är bra att man faktiskt hajar till litegrann. Man ska inte lägga för mycket tid och grubblerier på om krisen eller kriget kommer, men med kunskap kan du också bli lugnare och känna dig stärkt.

Tanken är inte heller att människor ska rusa iväg och köpa en massa prylar.

– Snarare att fundera på vad jag har redan i dag som kan funka. Och att tänka på hur det blir för mig och mina nära och tänka in grannar, vänner, arbetskamrater och släkt. Det är bra att dela på resurser och hjälpas åt.

Studiecirklar

Andra aktörer som jobbar för att höja krisberedskapen är ABF och Civilförsvarsförbundet, som nyligen lanserade ”Boken om hemberedskap”. Den kan läsas enskilt eller användas i studiecirklar.

I Värmland hade planeringen för sådana studiecirklar redan börjat när boken kom, berättar Tomas Warberg, distriktsordförande för Civilförsvarsförbundet i Värmland, och Anna Sundkvist Kräutner, verksamhetsledare på ABF Värmland. De vill nå även värmlänningar med utländsk bakgrund – både för att ge information och ta vara på erfarenheter.

– Är det några som är duktiga på krisberedskap är det de, säger Anna Sundkvist Kräutner.

I juli räknar de med att ha tolv instruktörer klara att leda studiecirklar i krisberedskap i Värmland, både på svenska och andra språk. Studiecirklarna kan hållas i föreningar av alla slag – med eller utan instruktör.

Gemenskap hjälper

För det är viktigt att vara beredd att klara sig utan samhället under en kris, tycker de.

– Under orkanen Gudrun var vissa hushåll utan el i åtta–tio veckor, säger Tomas Warberg.

Han uppmanar människor att ta reda på hur väl förberedda de är:

– Kolla vad du har i din egen lägenhet och simulera en kris, det är jätteenkelt!

Och det finns en framgångsfaktor: samarbete. Herman Geijer på ABF, medförfattare till ”Boken om hemberedskap” tar ett exempel från orkanen Katrina som drabbade södra USA 2005.