Man kan därför konstatera att Centern och Socialdemokraterna under samarbetets första år trots de inkörningsproblem som är att vänta har levererat, skriver Stefan Hellstrand.
Under de senaste veckorna har en debatt förts i NWT om hur man bäst stärker Kils kommuns ekonomi. Detta är något djupt positivt: Den som är satt i skuld är icke fri. Inför valet hösten 2010 hade Kils kommun ett negativt eget kapital på 169 miljoner kronor och en soliditet på minus 35 procent. Med den allt hårdare internationella konkurrensen, innebar detta att Kil var särskilt sårbar för omvärldens nycker. Eurokrisen understryker vikten av att Sverige samt Sveriges landsting och kommuner har goda finanser och näringslivet en god konkurrenskraft.
Detta var bakgrunden tillatt Centern inför valet 2010 så hårt fokuserade den kommunala ekonomin; det stora behovet att stärka densamma. Preliminära data för bokslutet för 2011 visar att det egna kapitalet i Kil nu är minus 138 miljoner kronor, d v s det har förbättrats med 31 miljoner jämfört med läget under valrörelsen. Detta är alldeles för lågt, men trenden är positiv. Tack vare det gemensamma ansvar som Centern och Socialdemokraterna har tagit för Kils kommuns ekonomi, har kommunen under år 2011 det tjugonde bästa resultaten bland Sveriges 290 kommuner, och det bästa i Värmland. En förutsättning för detta är bra beslutsunderlag.
Man kan därför konstatera att Centern och Socialdemokraterna under samarbetets första år trots de inkörningsproblem som är att vänta har levererat. Det resultat man uppvisar för år 2011, plus 2 155 kronor per invånare har Kils kommun inte varit i närheten av någon gång sedan jag 1991 började följa Kils kommuns ekonomi och verksamhet. Jag har nu obrutna serier för Kils ekonomi från 1992 och framåt.
Läget i länet väckertankar: År 2011 är resultatet i Kil 2 155 kronor per invånare. Resultatet för kommunerna i Värmland var samtidigt 257 kronor, och i Sverige 847 kronor. Resultatet för Värmlands kommuner är det tredje sämsta bland Sveriges 21 regioner. Soliditeten i Kil är minus 26 procent, medel för Värmlands kommuner är minus 0,3 procent. I Sverige har kommunerna en soliditet på 3 procent; noteras bör att soliditeten är plus 18 och 27 procent i Stockholms län och Skånes år 2011.
Värmland skall inte förvänta sig större omsorg om svag offentlig ekonomi från Stockholm och Skåne än Grekland har upplevt från Tyskland. Kil håller nu på att stärka sin soliditet starkt, men från en alltför låg, negativ nivå. Värmlands kommuner och Sveriges bör ställa sig frågan om en soliditet på nära noll, är tillfyllest för att tryggt kunna hantera den globala ekonomins svängningar.
Den kommunala sektorn ärhelt finansierad via skatt på arbete. Detta är omkring 600 miljarder kronor, d v s cirka 65 000 kronor per svensk. Det ger en skattekil om nära 200 kronor per svensk och dag, där vi i alla våra val som konsumenter belönas att välja sådana varor som har producerats med stora insatser av energi och naturresurser, och små insatser av arbete.
Det effektiviseringsarbete som Kils kommun har påbörjat möjliggör att, med ett värnande om kvaliteten i den kommunala välfärden, minska skatten. Detta är ett bidrag till en grön skatteväxling som gynnar sysselsättning och straffar slit- och slängmentalitet. Detta gynnar företagens lönsamhet därmed investeringsvilja. Detta kan stärka sysselsättningen i Kils kommun med upp till 1 625 fler anställda. Detta pekar på en väg där Kil kan var en spjutspets om hur i praktiken utveckla ett lönsamt och hållbart näringslivsklimat i en kommun.
Stefan Hellstrand
Hållbarhetskonsult, centerpartist och Kilsbo