Inom tio år kommer världsmarknaden att betala väsentligt mer för bl a livsmedel och bioenergi, skriver Stefan Hellstrand.
Värmland behöver utveckla egna styrkor och krympa egna svagheter. Utgångsläget rymmer problem: Perioden 1970–2010 utvecklas Europas och Nordamerikas ekonomier klart sämre än alla andra regioners, Sveriges ekonomi går sämre än Europas, och Värmlands sämre än Sveriges (1993–2008).
Globalt är tillgång på mark, vatten, skogar, fossila bränslen begränsad, så är också naturens kapacitet att svälja alla våra utsläpp utan att ”storkna”. En allt större världsbefolkning med allt högre standard kommer att konsumera allt mer livsmedel, energi, förnybara resurser och öka utsläpp av bl a koldioxid.
Värmland har fyra områdenför att säkra sin egen långsiktiga befolkningsbas, skattekraft och hållbara välfärd:
1. Utveckla livsmedelsproduktionen, där Värmlands konkurrensfördel är idisslarproduktion. Vår växtodling kan via mjölkkor försörja 350 000 människors energi- och 800 000 människors proteinbehov.
Det människor först betalar för när de lyfts ur den absoluta fattigdomen är rent vatten, mat och bostad. Inom tio år kommer världsmarknaden att betala väsentligt mer för bl a livsmedel och bioenergi. Med fler betande kossor i Fryksdalen värnas biologisk mångfald och utvecklas skönhetsvärden som stärker turismen.
2. Värmlands skogar binder via fotosyntesen årligen cirka 12 miljoner ton koldioxid i produktion av vedfiber. Värmland är därför redan nu klimatnegativ. Tyvärr ignoreras de affärsmöjligheter detta ger hela näringslivet eftersom det sätt man gör klimaträkenskaper från länet till FN-nivå blundar för den viktiga post som skogarnas fotosyntes är. Detta i konflikt med hur i grunden samma fråga hanteras i etablerade konventioner för nationalräkenskaper.
I verkligheten är skog somavverkas en fortsatt kolsänka, som kan säljas som Ikea-stolar och trähus till Kina. Därmed kan vi samtidigt till Kina i samma produkt sälja möbler/papper; fortsatta kolsänkor (varje kg trästol binder nära 2 kg koldioxid); och energi när uttjänta stolar/virke/papper går in i kraftvärmeproduktion. Det samhällsekonomiska värdet av våra skogars inbindning av koldioxid är 18–40 miljarder kronor. Detta kan ladda summan av alla produkter och tjänster producerade i Värmland.
3. Enligt Svenskt Näringsliv tappar Sverige varje år cirka 20 miljarder i investeringar jämfört med övriga EU-länder. Vår tillämpning av EU:s direktiv för tillståndsprövning hämmar näringslivets investeringar. Miljönyttan är tveksam. Detta kan krympa sysselsättning i Sverige med 250 000 personer och 8 000 i Värmland. Värmland kan tappa upp till 5 miljarder i bidrag till BNP.
4. I grova slängar omfattar kommuner och landsting 20 procent av BNP. Studier från Sveriges Kommuner och Landsting pekar på att man kan spara 10 procent utan att sänka kvaliteten. Då kan vi frigöra 1,5 miljarder kronor i Värmland för att stärka lönsamheten hos de företag som skapar vår gemensamma skattebas. Detta ger underlag för cirka 22 miljarder i stärkt bidrag BNP och 37 500 fler sysselsatta i Värmland.
Den strategi som här skisserasstärker särskilt våra till ytan största kommuner och de som är beroende av basindustrin. Värmlands position i Sverige, EU, Världen, lyfts; därmed stärks Karlstads position som en viktig nod och länk mellan Värmland och Världen.
När vi visar att vi har kuraget, kraften och kompetensen att fixa vår egen situation, då har vi själva gjort oss attraktiva på den svenska och internationella äktenskapsmarknaden.
Stefan Hellstrand
Nolby Ekostrategi, Kil